När Barnsidan pratar med Christer Fuglesang, via telefon, befinner han sig i Nederländerna där han bor och arbetar. Att bli astronaut var inget som Christer hade någon tanke på när han var liten. Däremot har han alltid haft en längtan att få åka upp i rymden.
- Jag har alltid varit fascinerad av rymden och när jag fick se en annons om astronaututbildningen bestämde jag mig för att ta chansen och söka.
Att bli antagen till ESA:s (European space agency) astronaututbildning är inte lätt. Det har varit få tillfällen för svenskar att söka till den utbildningen och varje gång har det varit flera tusen sökande. Men för Christer gick det vägen och 1992 togs han ut till utbildningen som han sedan avslutade 1998. Christer är därmed Sveriges första och enda astronaut som hittills har gjort två rymdresor.
Jorden runt på 90 minuter
Bägge resorna har han gjort med den amerikanska rymdfärjan Discovery till rymdstationen ISS som ligger cirka 400 kilometer upp i rymden.
ISS, International Space Station, är världens största samarbetsprojekt där 16 länder jobbar tillsammans för att bedriva forskning i rymden.
- Den är nästan färdigbyggd nu. Stationen är över 100 meter lång och 80 meter bred. Den är lika stor som en fotbollsplan, säger Christer Fuglesang.
Rymdstationen färdas hela tiden runt jordklotet i en bana. Det tar 90 minuter för ISS att åka ett varv runt jorden.
- Det motsvarar en hastighet av cirka 28 000 kilometer i timmen.
Förberedelser i bassäng
En resa till rymden kräver många förberedelser. Inför en rymdresa får astronauterna bland annat träna i en jättestor bassäng för att simulera tyngdlösheten under rymdpromenaderna. På botten finns en mindre modell av rymdstationen ISS så att de får öva på uppgifterna som de sedan ska göra uppe i rymden.
På tal om rymdpromenader, hur går de till egentligen. Går ni omkring ute i rymden?
- Vi går inte omkring fritt i rymden utan vi går på utsidan av rymdstationen och utför olika arbeten. Det kallas för rymdpromenader.
Christer har gjort flera rymdpromenader. Uppdragen som ska utföras på ISS kan vara både tunga och riskfyllda. Under en promenad bar Christer en stor ammoniaktank som vägde 800 kilo som skulle monteras fast.
För att kunna vara på utsidan av rymdstationen måste astronauterna ta på sig en speciell rymddräkt.
- Den liknar en gammaldags dykardräkt. Men den här ska hålla luften kvar i dräkten till skillnad från dykardräkten som håller undan vatten.
Ute i rymden kan man inte andas eftersom det är helt lufttomt, därför är rymddräkten bland annat utrustad med syre. Dessutom skyddar dräkten mot den stekande solen som gassar på ena sidan och den kalla kylan som finns i rymdens mörker.
Miniraket på ryggen
För att minimera risken att de ska sväva iväg ut i rymden har astronauterna en gripklo som de sätter fast där de ska jobba samt långa linor. Men om olyckan ändå skulle vara framme finns ytterligare en nödlösning.
- Om man skulle råka sväva iväg har vi en liten miniraket på ryggen som man kan styra med hjälp av en joystick för att på så sätt kunna flyga tillbaka till rymdstationen.
Men hur är det att vara tyngdlös?
- Eftersom balanssinnet använder sig av tyngdkraften kan man bli vimmelkantig, precis som när man är sjösjuk, när man är tyngdlös.
Tyngdlösheten blir mer tydlig i rymden eftersom man färdas i så hög hastighet. Allt blir fjäderlätt och svävar omkring som om det var gjort av luft.
- Det är inget som håller emot, säger Christer som tycker att det är lite jobbigt att inte kunna ställa ifrån sig saker utan att de svävar iväg.
Överallt ombord finns det därför kardborreband i tak, väggar och golv samt gummiband för att fästa saker.
Eftersom astronauterna är tyngdlösa hela tiden så används inte musklerna i kroppen på samma sätt som när de går omkring på jorden. För att musklerna inte ska förtvina måste besättningen träna regelbundet.
- De som jobbar längre perioder på rymdstationen tränar två gånger varje dag. Själv tränade jag ett par gånger på den utrustning som finns ombord, säger Christer.
Förutom träningsutrustning finns det även tv ombord på ISS.
- Det finns inga kanaler att se på, men man har tagit dit en video så att man kan se på filmer om man vill.
Får man ingen hemlängtan när man ser jorden från ovan?
- Jag hinner inte få någon hemlängtan eftersom jag inte varit där så länge varje gång, men de som bor på rymdstationen i flera månader kan ibland längta hem.
Om hemlängtan skulle bli för stark kan besättningen ringa eller mejla hem om det är bra signaler. Däremot kan man inte ringa till stationen från jorden.
Rymdmaten
Maten som serveras i rymden är till stor del torkad för att den ska hålla länge. Den är förpackad i plastpåsar. För att tillaga vissa maträtter måste man spruta in vatten i påsen som man sedan dricker ur genom ett sugrör.
- Maten smakar okej, men den blir lite tråkig i längden. Vi har väldigt lite färskvara ombord eftersom vi inte har några kylskåp.
Drömresan
Precis som andra astronauter drömmer även Christer om att någon gång få åka till planeten Mars.
- Det skulle vara spännande att få åka till Mars. Ingen har varit där men alla pratar om att få åka dit.
Och kanske kan en sådan resa bli möjlig i framtiden. Det pågår ett långtidsprogram där man forskar kring hur man skulle kunna resa till Mars.
- Om det skulle vara möjligt att redan nu åka till Mars skulle det ta ett och ett halvt år att åka dit, vara på planeten i en månad och sedan åka hem, säger Christer.