Ryska tullar kan bli skogsägarnas lycka
Ryska virkestullar kan bli svenska skogsägares lycka. Inte minst i Norrbotten.- Skogsägarna sitter på guldägg. Särskilt de som exporterar massaved, säger Christer Wallin, på Skogssällskapet.
Enligt Skogssällskapet har skogsindustrin de senaste 15 åren ökat sitt virkesbehov med cirka en miljon kubikmeter varje år. (Arkivbild)
Foto: Jens Ökvist
Fler höjningar är att vänta. Ryska ledningen vill nämligen förädla virket i hemlandet.
Värst drabbas den finska skogsindustrin som länge importerat stora volymer skogsråvara från Ryssland.
Eftersom Sverige, enligt Skogssällskapet, har bland de lägsta virkespriserna i Europa så har inte minst skogsägarna i Norrbotten blivit högintressanta.
- Det är alltid olyckligt med tullar, men det ger naturligtvis bättre virkespriser för de skogsägare som vill sälja på export.
Trendbrott
Ett tydligt trendbrott är att många nu aktivt söker bättre priser än de svenska. Över hela landet, och även här, har vi kö på skogsägare som vill ha hjälp av oss att sälja till Finland, berättar Christer Wallin.
Men att de ryska tullarna skulle vara ett hot mot hela den svenska skogsindustrin anser han till stor del vara överdrivet.
- Eftersom skogsindustrin och skogsägarrörelsen äger industrier vill de självklart fortsätta köpa billigt virke. Betalningsförmågan är det nog inget fel på, möjligen betalningsviljan. Det säger sig självt: om den svenska skogsindustrin inte kan betala Europas kanske lägsta virkespriser har de monumentala problem. Så illa kan det knappast vara för dessa moderna, effektiva industrier.
Kraftig utbyggnad
Enligt Skogssällskapet har skogsindustrin de senaste 15 åren ökat sitt virkesbehov med cirka en miljon kubikmeter varje år. Det har skapat en råvarubrist och därför kommer de ryska tullarna olägligt.
- Men skogsägarna kan inte förväntas hålla låga priser för att den kraftiga utbyggnaden skapat en bristsituation. De ska naturligtvis sälja till den som betalar bäst. Pressen utifrån tvingar förhoppningsvis industrin att bli mera konkurrenskraftig utan att förlita sig på låga råvarupriser, menar Christer Wallin.
Så jobbar vi med nyheter