Ett återkommande tema för dagen har varit "En gata för alla", med fokus på att utemiljön ska göras tillgänglig och lättframkomlig även för personer med nedsatt syn. I Luleå ordnade lokalavdelningen av Synskadades riksförbund en träff med politiker och tjänstemän på Vita käppens dag för att lyfta sådant som de anser behöver rättas till.  

I Piteå lades lokalavdelningen på is för två år sedan.

– Det gick inte längre att få ihop en styrelse, så lokalavdelningen är tyvärr vilande, säger Christer Karlsson, Öjebyn.  

För honom är den vita käppen en livsnödvändighet för att ta sig fram. Men Christer Karlsson, som är helt blind, har också ledarhunden Nicke vid sin sida, och duon är ett välbekant inslag i grannskapet i Öjebyn, då de ofta ger sig ut på promenader.  

PT träffar Christer Karlsson och hans fru Ingerlen på busstationen i Piteå. Platsen är inte vald av en slump, den är närmast ett skräckexempel på en svårtillgänglig miljö.

– Tyvärr blev busstationen en katastrof efter ombyggnaden, det är omöjligt att orientera sig här och veta vilken perrong man ska ta, något vi från Synskadades riksförbund påtalat i en skrivelse till kommunen, säger Christer Karlsson.

Något gehör för synpunkterna har man hittills inte fått. 

Annars är blockerade ledstråk det främsta hindret för den som tar sig fram med hjälp av en vit käpp. PT har tidigare belyst problemen med cyklar som står parkerade på sinusplattorna, de räfflade markplattor som bland annat finns längs gågatan för att hjälpa synskadade att orientera sig genom centrum.  

– Om jag går med Nicke så lotsar han mig förbi sånt som står i vägen. Men den som tar sig fram med enbart vit käpp riskerar både att snava och tappa orienteringen när man måste väja för det som ligger i vägen, säger Christer Karlsson, som uppmanar cyklister att ställa cyklarna i cykelställ.

– Eller åtminstone se till att den inte blockerar sinusplattorna, utan lämnar ledstråken fria, uppmanar han.

Ett nytt påtagligt hot mot synskadade är alla elfordon.

– De hörs ju inte när de körs i låga hastigheter, och det känns otryggt när man inte har koll på läget,  säger Christer Karlsson.

Men är det då inget som blivit bättre? Christer Karlsson behöver inte tänka länge.

– Torget i Öjebyn blev faktiskt bättre efter upprustning. Det är inte perfekt, men där har man ändå haft synskadade i åtanke, säger han.