De europeiska läkemedelsmyndigheterna har tagit fram två dokument, det ena är en vägledning för läkemedelstillverkare som beskriver hur de ska rapportera restsituationer. Det andra riktar sig till läkemedelsmyndigheter och beskriver hur de ska kommunicera.
– Restnoteringarna har ökat de senaste åren och är idag ett globalt problem. Inom EU samarbetar myndigheterna för att hitta lösningar på grundorsakerna och hjälpa sjukvård och patienter att hantera restsituationerna, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverket.
Samtidigt har regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att förbättra informationsspridningen om restnoteringar. Förhoppningen är att det ska minimera antalet allvarliga bristsituationer.
– Tillgänglighet av läkemedel är en viktig samhällsfråga och ett av våra fokusområden. Läkemedelsverket kommer inte att kunna förhindra att bristsituationer uppstår, men vi tror att det här uppdraget kan leda fram till lösningar som kan lindra restnoteringarnas konsekvenser för patienter och hälso- och sjukvården, säger Maja Marklund direktör vid Läkemedelsverket.
Den första delen av uppdraget ska redovisas den 31 januari.
Det kan finnas flera anledningar till att ett företag inte kan leverera sitt läkemedel. Exempelvis problem i tillverkningen, brist på aktiv substans eller att efterfrågan på läkemedlet blir oväntat hög. Läkemedelsverket ansvarar för att uppdatera en restnoteringslista samt för en e-tjänst där företag anmäler restnoteringar.