I helgen anordnar ett gäng ideella föreningar på nationell nivå en gemensam skolmarsch mot nedskärningar i skolan. På söndagen hölls en manifestation i Piteå.

– Sparkravet är 23 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden klär in det i andra ord, men ser man på den övergripande budgeten så framgår det. Vi vill inte ha något sparkrav i budgeten för 2020. När lärarna får mindre resurser, samt större krav, drabbas barnen, säger Sara Eriksson, från Skolföräldrarupproret, som höll tal på manifestationen.

Elevrättsfrågor ligger varmt om hjärtat hos socionomen och den före detta skolkuratorn.

– Jag har två barn som påverkas, speciellt min dotter i årskurs tre som har särskilda behov. En av två mentorer har försvunnit från hennes klass.

Organisationen Elevens rätt skickade tidigare ut en förfrågan om att uppmärksamma läget i skolan. Fritidshems-, Lärar-, Skolföräldrar-, Skolledar- och Syvupproret har engagerat sig under helgen, men i Piteå bestod manifestationen endast av Skolföräldrarupproret.

– Det känns som att de lägger ansvaret att klara skolan i knäet på eleverna och föräldrarna. Vi får hela tiden veta att Piteå ligger i topp när det gäller skolan, men 66 elever klarade inte målen i grundskolan förra året.

Sara Eriksson är noga med att understryka att skolpersonalen inte har någon skuld i frågan.

– Det är viktigt att det inte blir en motsättning mellan föräldrar och skolan. Min dotters rektor brinner för den här frågan, men min tolkning är att hon, som många andra rektorer, inte får rätt förutsättningar för att ta hand om eleverna. 

Att regeringen i budgetpropositionen ökar resurserna till skolan för 2020 har ingen betydelse, menar hon.

– Det är en spottloska i Nilen, och precis som SKL säger behövs mycket mer pengar. Enligt dem kommer nedskärningar att påverka nio av tio skolor. Ska man prioritera barnen, som är vår framtid, eller satsa på fotbollstält som ändå inte fungerar och bygga om Sundsgatan varje sommar? Har kommunen råd med den kostnad som kan uppstå av att elever hamnar i utanförskap?

Louise Mörk, ordförande på Barn- och utbildningsnämnden i Piteå, förnekar att det finns ett sparkrav.

– Kostnaden har däremot ökat i verksamheten och då måste vi göra om i budgeten. Lärarbehörigheten i Piteå ser bra ut nu, men jag förstår att det finns en oro för hur kompetensförsörjningen ska lösas i framtiden.