Under två år har projektet genomsyrat de kommunalt anställda personliga assistenterna och assistenter vid företaget God Assistans i norr.
Fem miljoner i EU-pengar har satsats på det unika projektet.
– Målet var att kompetenshöja personalen. Vi har tryckt mycket på att stärka yrkesrollen. Det är få yrkesgrupper som kan säga att det gör skillnad för någon annan varje dag, säger Annika Risberg, projektledare vid Piteå kommun.
Flera kompetenshöjande utbildningar har erbjudits personalen.
– Alla önskningar är uppfyllda, det är vi stolta över att ha lyckats med, säger Annika Risberg och tillägger att utbildningarna innefattat 24 olika ämnesområden under 75 utbildningstillfällen.
Sara Viklund, personlig assistent hos en autistisk person sedan många år, är nöjd.
– Nu har jag fått verktygen och vet hur jag ska bete mig. Något sådant fick jag inte lära mig under min utbildning. Nu har vi ändrat vårt förhållningssätt gentemot brukaren och förstår mycket bättre hur han kan reagera och varför, säger hon.
Åren har bjudit på kick off, enkät till alla personlig assistenter, utbildningar, skapandet av en webbplattform med viktig kunskap och erfarenhetsutbyten med andra länder.
På tisdagen var det dags för "kick close", projektet avslutades.
– Vi har ett svårt jobb där vi ska kunna mycket. Vårt yrke har låg status, men i och med kompetenshöjningen har vi stärkts och det har gjort att statusen ökat. Det blir goda ringar på vattnet när vi blir duktigare för då får brukarna det bättre, säger Ann-Christine Sjöberg.
Jobbet som personlig assistent kan vara stressigt och ha höga sjukskrivningstal.
– Om man trivs på jobbet, har kunskap och känner sig viktig vill man lättare stanna kvar, säger Annika Risberg.
I projektet har också erfarenhetsutbyte med andra länder ingått. Pengar fanns för 44 assistenter men bara 21 personer nappade och åkte iväg. Risberg tror att en del skrämdes iväg då resan sedan skulle redovisas för andra.
Sofia Eklund var en av dem som åkte till Slovenien på en mycket intressant resa som gav många tankar.
– I Slovenien tas även personens sociala behov med i bedömningen av hur mycket hjälp som behövs. Så var det i Sverige också förut men nu är det bara de basala behoven som räknas. Brukarna bestämde också mer själva än vad de gör här.