Som PT tidigare berättat har länsstyrelsen i Västerbotten bett regeringen om extra pengar för att anställa två nya handläggare, det för att klara handläggningen av alla tillstånd som behövs för den planerade Norrbotniabanan.  

Det handlar om tre till fyra miljoner kronor extra, annars kan hela järnvägen bli fyra år försenad på grund av "resursbrist". Detta till år 2024 istället för nästa år som är Trafikverkets plan.

"Se till att lösa problemet", ansåg både riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli (S) och Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB i slutet av sommaren.

Men regeringen ansåg att uppdraget kunde lösas "inom befintlig ram" och har inte velat skjuta till mer pengar. Men nu vänder man och meddelar att man tar ett samlat grepp gällande länsstyrelserna resurser vid stora transportinfrastruktursatsningar. 

– Vi gör den största järnvägssatsningen i modern tid. Då är det också viktigt att säkerställa att alla aktörer, till exempel länsstyrelserna, har förutsättningar att göra sin del av arbetet så effektivt som möjligt, säger Tomas Eneroth, infrastrukturminister.

– Det är absolut glädjande, säger Gusten Granström som dock hela tiden förutsatt att problemen skulle lösas.

– Det har mest varit ett irritationsmoment. Det har fått alldeles för stor dignitet till hur stor problemet varit, säger han till PT. 

Trafikverket har nu bland annat fått i uppdrag av regeringen att analysera behovet av extra resurser till länsstyrelserna.

Parallellt med uppdraget från Infrastrukturdepartementet kommer Finansdepartementet ge länsstyrelserna i uppdrag att föreslå gemensamma arbetsmetoder för länsstyrelserna vid omfattande transport-infrastrukturinvesteringar. Syftet är att de ska verka för mer samverkan.

Bygget av sträckan mellan Umeå och Skellefteå har redan påbörjats. Den finns med i regeringens förra Nationella transportplan. För att sträckan mellan Skellefteå och Luleå ska bli verklighet måste den finnas med i nästkommande plan.

I dag lutar det mest åt ett östligt alternativ när det gäller dragningen mellan Piteå och Luleå. Något som skulle gynna Piteåborna som skulle få en direkt anslutning till flyget. 

Banan skulle passera Piteå med ett centralt stationsläge och sedan gå via Bergnäset i höjd med industriområdet till flygplatsen. Sedan skulle den fortsätta över en bro till Svartöstan och mynna ut i Luleå centrum.