Det är juletider och kalendrarna är fulla på barn- och ungdomspsykiatrin i Piteå. För Malin Hemphälä och Lotta Oscarsén innebär det bråda dagar – även om de generellt inte vill påstå att patienttrycket ökar.
Till BUP kommer patienter i åldrar upp till 18 år. Lotta Oscarsén är inte av uppfattningen att självmord bland unga ökar i Piteå. Samtidigt menar hon att de flesta som tar sitt liv aldrig har varit i kontakt med barnpsykiatrin eller vård över huvud taget, vilket gör det svårt att avgöra.
– Jag har jobbat här i snart 20 år och jag kan räkna några stycken som tagit sina liv och som finns i våra register, men jag vet ett antal många fler som vi aldrig haft kännedom om. Och det är oftast pojkar, säger Lotta Oscarsén.
Enligt Malin Hemphälä och Lotta Oscarsén är det färre killar än tjejer som söker hjälp för sådana saker som ångest, depression och psykisk ohälsa, men att killarna är fler nu än vad de var för bara några år sedan.
Samtidigt begås 70 procent av alla självmord i Sverige av män, enligt statistik från Karolinska institutet. Samma statistik visar att självmord i åldrarna 15–24 år har ökat med omkring en procent sedan 1994. I Piteå ligger siffran för antal självmord per tusen invånare på 1,07. I Norrbotten är Arjeplog den kommun med högst självmordssiffra, med 2,48 per tusen invånare.
När någon tar sitt liv i en liten kommun som Piteå påverkar det lätt resten av bygden. Inte minst ungdomar, menar Oscarsén.
– Det påverkar så klart skolkamrater, föräldrar blir oroliga och det blir ringar på vattnet, säger hon.
BUP möter inte bara de med suicidtankar utan också anhöriga. Som kanske har frågor om sin närståendes mående, eller som blev lämnad kvar när kompisen gick bort.
– Många kan gå och grubbla länge efter att ens kompis tagit sitt liv, och det kan så klart orsaka stor smärta. Det finns mycket skuld kopplat till självmord. Man tänker ”hade jag kunnat göra något annorlunda?”. Så tänker man aldrig kring cancer – trots att det i båda fallen är en sjukdom som ibland leder till döden, säger Malin Hemphälä.
Varför, tror du, är det så få självmordsbenägna som tar kontakt med vården?
– Det är extremt komplext. Det kan handla om skam, men också att många med suicidtankar plågas av negativa tankemönster som de tror är sanningar. Det är tankar som är svåra, men viktiga, att prata om.
DEL 3 AV 3
Tidigare avsnitt har publicerats den 28/12 och 30/12