Bevisen i giftmålet räcker inte

Rådmannen Niklas Lind totalsågar åklagarnas indiciekedjor i mordförsöket såväl som i mordbrandsdelen. "Tingsrätten anser att det inte lagts fram övertygande bevisning om att kvinnan begått den åtalade gärningen", skriver han i domen.

Jämfört med åklagarnas yrkande på tolv års fängelse kommer kvinnan lindrigt undan med ett och ett halvt års fängelse.

Jämfört med åklagarnas yrkande på tolv års fängelse kommer kvinnan lindrigt undan med ett och ett halvt års fängelse.

Foto: Jens Ökvist

Piteå kommun2019-11-11 15:33

Vad det gäller mordförsöket så medger Niklas Lind att det förvisso är graverande för kvinnan att hennes sambo blivit sjuk samtidigt som hon införskaffat dessa olika gifter. Men bristen på konkreta bevis väger tyngre än de indicier som åklagarna radat upp. 

Rådmannen understryker också det faktum att kvinnan var den som såg till att sambon lades in på sjukhus och att hon stannade kvar med honom på sjukhuset under tiden han var inlagd. "Att detta agerande skulle ha varit led i en brottsplan förefaller långsökt", skriver domaren. 

Enligt åklagarna var kvinnans plan just den att få sambon inlagd på sjukhus och att en venport skulle sättas på honom, så att kvinnan skulle få möjlighet att injicera gifterna. Sent på kvällen en av dagarna då sambon var inlagd gick ett så kallat MIG-larm då hans tillstånd kraftigt försämrades. Senare hittades en spruta med rester av akonitin och natriumazid i kvinnans jackficka, tillsammans med lappen. 

Vad det gäller mordbranden anser tingsrätten att det förefaller mindre troligt att kvinnans motiv med branden skulle vara att beröva sambon livet. Som skäl för detta anför rätten att branden anlagts i det andra trapphuset, alltså inte där paret bodde. 

Branden startade i ett källarutrymme, i princip rakt nedanför parets lägenhet. Detta utrymme nåddes från den andra trappuppgången. 

Tingsrätten går på försvarets linje, det vill säga att det skulle kunna vara någon utomstående gärningsman som anlagt branden. 

De bedrägerier som kvinnan fälls för består i princip av de delar hon erkänt, vad det gäller försäkringsärendet anser rätten inte att kvinnan kan fällas till ansvar för varken grovt bedrägeri eller förskingring. Rätten anser det däremot utrett att sambon inte gett sitt godkännande till att kvinnan tillägnade sig försäkringspengarna, hon döms därför för grovt olovligt förfogande. 

Kvinnan tillerkänns 20 000 kronor av staten för den kostnad hon haft för det sakkunnigutlåtande som hon åberopade. Hennes advokat Carolina Nilsson får en halv miljon kronor för det arbete, tidsspillan och utlägg hon haft i samband med målet. Målsägandebiträdet Lisa Länta tillerkänns drygt 470 000 kronor av statliga medel. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!