I början av 2019 blev det offentligt att arbetsförmedlingen skulle varsla 4 500 medarbetare till följd av Moderaterna och Kristdemokraternas budget som klubbades igenom av riksdagen.
I Norrbotten stängde myndigheten ned lokalkontoren i Boden, Piteå och Övertorneå.
45 av de totalt cirka 200 anställda i Norrboten sades senare upp och ett 50-tal andra arbetsförmedlare har sagt upp sig i den stora personalflykten.
Det betyder att det i dag är en halverad personalstyrka på myndigheten i Norrbotten.
– Jag brukar säga att vi har tappat betydligt fler medarbetare på eget bevåg än vad vi sagt upp folk, säger Daniel Nilsson, talesperson för arbetsförmedlingen i Norrbotten.
Han drar paralleller till vad det skulle innebära om Piteå kommun skulle behöva säga upp hälften av medarbetarna.
– Om vi skulle plocka bort hälften av lärarna, undersköterskorna och vaktmästarna skulle det såklart bli konsekvenser. Det är samma vid arbetsförmedlingen, såklart.
På onsdagen presenterade regeringen sin höstbudget och i den får arbetsförmedlingen ett tillskott på 277 miljoner kronor.
Det är tänkt att extrapengarna ska lugna stormen kring den stressade myndigheten och förhindra ytterligare personalvarsel.
För åren fram till 2022 föreslås ett tillskott på sammantaget 1,7 miljarder kronor jämfört med gällande ramar.
– Det blir inte mindre pengar än den förra budgeten, men det blir inget jättetillskott heller. 300 miljoner kronor är mycket pengar, men i det stora hela är det inte så mycket för myndigheten, säger Daniel Nilsson.
Efter personalflykten kommer arbetsförmedlingen mest troligt behöva anställa i Norrbotten.
– Vi har ju inte jättedåligt med pengar, eftersom så många har slutat. I området Luleå kommer vi mest troligt rekrytera. Just nu är vi för få medarbetare efter den budget som vi hade tänkt att ha.
Daniel Nilsson menar att det viktigaste just nu är att politiken skickar en tydlig signal vad de tänkt med verksamheten i framtiden.
– Det gör att folk tycker att jobbet är meningsfullt och värt att stanna kvar på. Ska man bara avveckla sig själv och säga nej till allt, då flyr folk. Vi behöver få en framtidstro i myndigheten, och det viktigaste är att vi får en signal hur det nya uppdraget ska se ut. Det kommer skapa mer lugn än 300 miljoner kronor. För kommunerna är det här också en väldigt viktig fråga, det är inte bara internt för oss, säger han.