Regeringens politik slår hårt mot glesbygden
I en färsk rapport från Socialdemokraterna presenteras de förändringar som skett sedan regeringsskiftet 2006. Rapporten visar på försämringar för den svenska glesbygden och pekar speciellt på tio specifika punkter, exempelvis utbildning, skatter och avdrag, kommunikationer och barnomsorg.
Kristina Zakrisson, s. (Arkivbild)
Foto: Andreas Renlund
avseenden stora negativa konsekvenser för glesbygden. Det framgår av en rapport som socialdemokraterna har tagit fram. På fredagen presenterade riksdagsledamot Kristina Zakrisson rapporten i Kiruna.
Rapporten, som alltså presenteras efter knappt halva mandatperioden, innehåller en granskning av den borgerliga regeringens regionalpolitik, konsekvenserna för landsbygden och glesbygden på tio olika områden. Bland annat innehåller rapporten uppgifter om att den planerade Norrbottniabanan inte kommer bli av inom den närmsta framtiden. Den slutsatsen drar man efter statsminister Fredrik Reinfelds uttalande angående Banverkets och Vägverkets dåliga ekonomi som i sin tur omöjliggör Norrbottniabanan.
Upprör
En annan het potatis som behandlas i rapporten är utbildning. Ungdomskullarna växer kraftigt, men antalet högskoleplatser har minskat med 3 000 helårsplatser. En stor del av dem är på de regionala högskolorna runt om i landet.
Man menar också att regeringens nya sätt att fördela pengar till vuxenutbildningarna efter befolkningsmängd, oavsett behov, är fel. Det innebär en omfördelning från små orter på glesbygden till storstäderna. Att de dessutom bestämt sig för att ta bort var tredje plats på Komvux upprör också.
Det som i rapporten kallas för Regeringens försämringar inom arbetsmarknadspolitiken innebär att fler människor tvingas söka socialbidrag. Främst är det, och har det varit, små kommuner i glesbygden drabbas av ökade kostnader. Socialbidragen i Kalix ökade med 31 procent mellan fjärde kvartalet 2006 och fjärde kvartalet 2007. I Övertorneå var ökningen 26 procent och i Haparanda 17 procent.
Så jobbar vi med nyheter