Roslund har stöd från SKL (Sveriges kommuner och landsting) som avfärdar slopandet av kommunernas vetorätt. Anders Knape, ordförande för SKL, anser att landets kommuner tar sin del av ansvaret för omställningen till förnyelsebara energikällor och han hävdar att "det kommunala vetot är i sammanhanget en förutsättning för en rättssäker och demokratisk prövning av markanvändningen".
2009 ändrades lagstiftningen för att underlätta för vindkraftsetablering. Bygglov för vindkraftverk slopades och nya etableringar prövas sedan dess bara med utgångspunkt från miljöbalken (16 kap. 4 §). Men efter ett drygt års tillämpning har kritiken växt. En orsak är att lagutformningen ger kommunerna utrymme att använda vetorätten och ett sådant beslut går inte att överklaga.
Vill förändra
Enligt Camilla Rosenberg, chef vid Energimyndighetens vindenhet, innebär det att tillståndsprocessen kan upplevas som rättsosäker och ineffektiv.
- Mot bakgrund av den rådande osäkerheten kring bestämmelsen anser vi att en översyn av regelverket är nödvändigt, säger Rosenberg i ett uttalande.
Peter Roslund har en annan uppfattning. Han ser vetorätten som en viktig principfråga. Älvsbyns kommunalråd, Bill Nilsson (S9, har en liknande åsikt.
- Det ligger i kommunernas intresse att bestämma över hur marken ska användas. Vindkraft ska ju vägas mot många andra intressen.
Sätta press
I den här intressekonflikten kan man också spåra ett ekonomiskt incitament. Kommunerna anser helt enkelt att vindkraftsaktörerna ska ersätta kommunerna för etableringar. Något som saknar stöd i lagstiftningen och som branschen motsätter sig.
Energimyndigheten antyder att en del kommuner använder vetorätten för att sätta press på vindkraftsbranschen.
- Det är rimligt att kommunerna får någon form av ersättning och några kommuner har använt det som påtryckningsmedel. Piteå kommun har sagt nej till vindkraft på Trundön, men av andra skäl, säger Peter Roslund.
Branschorganisationen Svensk Vindenergi hävdar att minst 380 vindkraftverk har stoppats av kommuner och att ytterligare 750 vindkraftverk kan stoppas.
Rekordfart
Men Anders Knape, ordförande för Sveriges kommuner och landsting, anser tvärtom att det planeras för fullt för ett främjande av vindkraftsutbyggnaden i Sverige.
I den delen får han stöd av Energimyndigheten som konstaterar att en majoritet av landets kommuner har vindkraft och att utbyggnadstakten gick med rekordfart under 2010 då 314 vindkraftverk blev klara. Vid årsskiftet fanns totalt 1 661 vindkraftverk. Och många nya vindkraftverk är på gång.
Trots detta anser alltså branschen att kommunernas vetorätt måste slopas. I så fall krävs en lagändring, men på näringsdepartementet verkar man ligga lågt i ärendet.
Däremot har miljöministern Andreas Carlgren (C) gjort utspel i frågan.