Vattenkraft kompletterar vindkraften
Mycket vindkraft på ett ställe. Då ökar behovet av reglerkraft som kan rycka in och producera el när det inte blåser. Enligt Svenska kraftnät kommer vattenkraften att behöva nyttjas långt mera än i dag.
Med en stor vindkraftsutbyggnad i Markbygden ställs högre krav på vattenkraften som reglerresurs.
Foto:
- Det är till allra största delen vattenkraft som används. Det är det mest ekonomiska, säger Mikael Engvall, chef för nätutveckling och förvaltning på Svenska kraftnät.
Lätt reglera vattenkraft
Vattenkraften är relativt lätt att reglera. Vatten kan sparas i magasinen för att sedan släppas ut när det behövs. Exempelvis om vindkraften producerar lite.
- Om det blåser mycket blir det ganska låga priser. Då kan det vara bättre att producera vattenkraften vid ett senare tillfälle, säger Mikael Engvall.
Utbyggnaden av vindkraften innebär ett ökat behov av reglerkraft. Fördelen med att ha vindkraft utspridd här och där i landet, är att det sällan blåser lika mycket eller lite samtidigt. Byggs uppåt 4 000 megawatt i Markbygden, så kommer det att ställa högre krav på vattenkraften som reglerresurs. Med kort varsel ska stora vattenvolymer kunna ledas genom kraftstationernas turbiner. Det innebär att vattenflöden och vattenstånd i magasinen kommer att variera mellan sina tillåtna gränser i större utsträckning än tidigare, skriver Svenska kraftnät i sin rapport Storskalig utbyggnad av vindkraft - konsekvenser för stamnätet och behovet av reglerkraft. Enligt Svenska Kraftnät finns en konflikt mellan det ökade behovet av reglerkraft och de miljödomar som finns för varje vattenkraftsanläggning (bestämmelser som reglerar flöden och vattenstånd med hänsyn till exempelvis fiske och bebyggelse i älvsträckorna). I samband med omprövning av domarna finns det enligt Svenska kraftnät en tydlig tendens till att man, med hänvisning till lokala miljöintressen, gör ytterligare inskränkningar i vilka variationer som ska vara tillåtna.
- Det är en utveckling åt fel håll, säger Mikael Engvall.
Spill i magasinen
Om det inte går att lagra vatten i magasinen, måste det spillas förbi turbinerna. Det innebär både energiförluster och minskade intäkter för ägaren till vattenkraftverket. Med det ökande användandet av vattenkraften som reglerkraft ökar också slitaget och riskerna för haveri i vattenkraftsstationerna.
- Allt eftersom reglerbehovet ökar blir det allt dyrare att ta ut mer reglerarbete ur vattenkraften. Så småningom kan man alltså tänka sig att det blir mer lönsamt att reglera med annan produktion. Exempelvis fossileldad värmekraft, med förknippade miljömässiga nackdelar, säger Mikael Engvall.
Pris per timme
Svenska kraftnät skriver i sin rapport att det är nödvändigt att utveckla nya reglerresurser.
- Det vore märkligt om inte förbrukningssidan kom in här. Om man skaffade sig möjligheter att reglera elförbrukningen på ett helt annat sätt än man gör i dag, säger Mikael Engvall.
Ett exempel kan vara att hushållen får betala per timme förbrukad el.
- Större industrier har timavläsning redan i dag och de reagerar på elpriserna. När priset var högt i december och januari la ju flera industrier ner sin produktion, säger Mikael Engvall.
FAKTA Balans- och reglerkraft
Alla elproducenter har ett ansvar att försöka leverera just så mycket el som de har flaggat för hos Svenska kraftnät. Om producenterna innan leveranstimmen inte har klarat av att sinsemellan handla sig i balans, går Svenska Kraftnät in och beordrar producenter som man har avtal med att reglera upp eller ner produktionen. Producenterna, och i slutänden konsumenterna, får då betala för sin obalans.
Inom varje leveranstimme är det sedan Svenska kraftnät som ser till att det är balans i elsystemet. Ett antal större elproducenter i Sverige har avtal med Svenska kraftnät om att reglera upp eller ner sin produktion för att säkerställa balansen mellan produktion och konsumtion. Det sker dels genom att turbinerna i stora vattenkraftsstationer känner av frekvensen i nätet och automatiskt reglerar upp eller ner produktionen, dels genom manuell upp- eller nedreglering.
Vid en vindkraftsproduktion på 8-12 terawattimmar per år i Markbygden kan de ökade kostnaderna för balanshållning och reglering uppskattas till mellan 246 och 368 miljoner kronor årligen, utifrån siffror från Svenska kraftnät.
Inom varje leveranstimme är det sedan Svenska kraftnät som ser till att det är balans i elsystemet. Ett antal större elproducenter i Sverige har avtal med Svenska kraftnät om att reglera upp eller ner sin produktion för att säkerställa balansen mellan produktion och konsumtion. Det sker dels genom att turbinerna i stora vattenkraftsstationer känner av frekvensen i nätet och automatiskt reglerar upp eller ner produktionen, dels genom manuell upp- eller nedreglering.
Vid en vindkraftsproduktion på 8-12 terawattimmar per år i Markbygden kan de ökade kostnaderna för balanshållning och reglering uppskattas till mellan 246 och 368 miljoner kronor årligen, utifrån siffror från Svenska kraftnät.
Så jobbar vi med nyheter