Personalen som är inblandad i hästutbildningen på Grans har hört talas om hästarna som misstänks ha dött av sprängört. Trots detta är de inte särskilt oroliga för sina 18 djur.
- Nej, jag har aldrig varit med om att sprängört har följt med i vårt foder. Vi skördar själva och har bara väldränerad mark, säger hästläraren Lea Johansson.
Väl medvetna
Johansson och Christine Axelsson, som är stallansvarig, är väl medvetna om sprängörtens giftiga egenskaper.
- Vi i undervisningsbranschen måste känna till sådant. Jag har själv hästar och de brukar beta i en hage som ligger vid en tjärn. Varje år kontrollerar jag att det inte finns giftiga växter där - sprängört kan lossna och flyta iväg och sprida sig via vattnet, säger
Axelsson.
- När man hägnar in och gör en hage i ett nytt område är det viktigt att kolla i dikeskanterna så det inte växer giftiga växter där, säger Johansson.
Varierande kunskap
På Grans naturbruksskola är man alltså väl informerad om sprängörten, men så är det inte överallt. En rundringning som PT gjort till djurägare i Pitetrakten visar att kunskapen om den dödligt giftiga växten är mycket varierande.
En del visste inte ens om sprängörtens existens och ingen vill egentligen prata om den. En orsak till detta kan vara att djur som får i sig sprängört antingen fått dåligt foder eller tillåts beta på områden som består av mer eller mindre sumpmark.