Det var i slutet av oktober som ett antal personer, både politiker och tjänstemän vid Piteå kommun, fick hotbrev med rasistiskt innehåll. Det rörde sig om ett antal fysiska brev, där avsändaren klippt och klistrat ihop sitt budskap.
Vakter i stadshuset
Saken polisanmäldes omedelbart, samtidigt som flera säkerhetsåtgärder vidtogs - flera entréer samt garaget låstes, ingångarna till flera avdelningar hölls också låsta och vakter patrullerade i stadshuset. Från polisens sida tog man också hotbreven på största allvar.
- Absolut. Vi behandlar breven med största försiktighet. De kommer omgående att skickas till Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping för bland annat dna-analyser, sa kriminalkommissarie Lars-Göran Johansson, Piteå, i en kommentar till PT i samband med att hotbreven kom.
Fortsatt låst
Därefter visade det sig att liknande hotbrev skickats till en rad personer och myndigheter, bland annat Migrationsverket, Luleå kommun och - ja, till och med polisen fick sig en släng av sleven - detta ledde till att polisutredningarna samordnades och att ansvaret övertogs av Luleåpolisen. Även säkerhetspolisen, Säpo, informerades.
Polisutredningen har dock inte lett fram till något som fått misstankarna att riktas åt något särskilt håll, men polisen fortsätter sitt arbete.
- Vi stämmer av med polisen litet då och då, men hittills har vi inte fått veta något särskilt, säger kommunchefen Mats Berg.
Han berättar också att de säkerhetsåtgärder som vidtogs initialt fortsätter, även om det inte kommit några nya hotbrev eller inträffat några andra incidenter. Dock har säkerhetsvakterna tagits bort.
- Men vi har bara en entré öppen och så blir det nog fortsättningsvis också, samtidigt som vi även håller låst in till vissa verksamheter, säger Berg.
Hot mot demokratin
I mitten av december konstaterade två utredare vid Brottsförebyggande rådet (Brå), Sanna Wallin och Lisa Wallin, i en rapport att hot, våld och trakasserier mot politiker blivit allt vanligare. Var sjätte förtroendevald i kommuner, landsting och riksdag uppgav sig vara drabbad, vilket naturligtvis är ett allvarligt hot mot demokratin.
10 000 politiker intervjuades och det visade sig att så många som tio procent av dem avstått från att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga, av rädsla för att utsättas för hot eller våld, och att tre procent valt att helt lämna sina uppdrag på grund av detta. 26 politiker uppgav att de under 2011 polisanmält att de blivit misshandlade i jobbet.