Unga med oro för gymnasiet
Gymnasievalet kryper allt närmare och trots att det är flera månader kvar innan beslutet måste fattas är det många tankar som går runt i niornas huvuden. OM-redaktionen har träffat fyra elever från Hortlax skola, alla går de i årskurs nio.
Foto:
För de fyra klasskamraterna Moa Wirtala, Frej Östlund, Elin Wiklund och Adrian Möller står svaret redan klart, de vet alla vad de vill arbeta som, men detta är ingen självklarhet för alla ungdomar. Många går fortfarande och funderar över vilket gymnasieprogram de ska välja och hur deras framtid kommer att se ut efter gymnasiet.
- Det känns jobbigt att behöva bestämma sig så tidigt över vad man vill arbeta med, allting kan ju ändras så fort, säger Moa.
En del program är mer allmäninriktade än andra, vilket gör det möjligt att bestämma sig åt vilket håll man vill gå under utbildningens gång eller till och med efter utbildningens slut.
En åsikt som de fyra klasskamraterna delar är att trots att läsåret började för endast åtta veckor sedan, borde man ha fått mer information inför gymnasiet.
- Den information vi har fått hittills har verkligen inte varit nog, säger Adrian. De andra håller med och tycker att man redan i åttan borde ha fått veta lite mer.
Något som däremot ger alla en chans att förbereda sig inför gymnasiet är när skolorna har "öppet hus" för alla som är intresserade. Frej ser det som något positivt och tänker besöka Strömbackaskolan när den har öppet hus den tjugonde november.
- Jag tycker det är bra att få en chans att se hur det är på gymnasiet, därför tänker jag gå, säger han.
Trots att pressen är stor och nervositeten nästan större, ser de flesta fram emot att börja i en ny skola i en helt ny miljö med nya kompisar.
- Men trots att gymnasiet är någonting som många längtar till, finns osäkerheten över att inte komma in på programmet man önskar alltid i bakhuvudet hos niorna, tills det slutgiltiga brevet landar i brevlådan i juli.
- För mig finns det inte på kartan att inte komma in, säger Moa, det måste bara gå.
FAKTA Gymnasievalet
I fyrkanten, Piteå - Luleå - Boden - Älvsbyn finns det samarbete omkring gymnasievalet. http://www.mittgymnasieval.nu/4h.
Riksrekryterande utbildningar: Till riksrekryterande utbildningar får du söka och bli mottagen som förstahandssökande oavsett var du bor i landet. Det innebär även att du får inackorderingstillägg, om du bara uppfyller kriterierna för avstånd/restid. Det är Skolverket som beslutat att ett program eller lokal inriktning ska vara riksrekryterande, t ex för att man vill bevara gamla hantverksyrken.
Riksintag: Det kallas för riksintag när man blir mottagen som förstahandssökande till skolan i första hand. Till exempel: Skolan är en godkänd friskola till vilken alla kan söka. Inte rätt till inackorderingstillägg om likadan utbildning finns i hemkommun eller i Samverkansområde. På skolan finns ett riksidrottsgymnasium. Rätt till inackorderingstillägg om man uppfyller kriterierna för avstånd/restid. Skolan har riksrekryterande utbildningar för döva, hörselskadade och/eller rörelsehindrade.
Distansutbildning: Det kallas för distansutbildning när: Skolan har utbildningar som ges på distans. Idag finns det två stycken skolor med distansutbildning. Värmdö Distans som hjälper våra utlandselever och Torsås korrespondensgymnasium, som är riksrekryterande.
Lärlingsutbildning: Lärlingsutbildning är ett begrepp som hittills har ordnats inom det individuella programmet, en så kallad utökad arbetsplatsförlagd utbildning. Från och med hösten 2008 startar försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning. Utbildningen är yrkesinriktad mot till exempel hantverk, bygg, el eller fordon. Minst halva tiden är du ute på en eller flera arbetsplatser och genomför utbildningen på ett företag. Du läser fortfarande kärnämnen, minst 500 poäng, i gymnasieskolan.
Källa: gymnasieguiden.se
Riksrekryterande utbildningar: Till riksrekryterande utbildningar får du söka och bli mottagen som förstahandssökande oavsett var du bor i landet. Det innebär även att du får inackorderingstillägg, om du bara uppfyller kriterierna för avstånd/restid. Det är Skolverket som beslutat att ett program eller lokal inriktning ska vara riksrekryterande, t ex för att man vill bevara gamla hantverksyrken.
Riksintag: Det kallas för riksintag när man blir mottagen som förstahandssökande till skolan i första hand. Till exempel: Skolan är en godkänd friskola till vilken alla kan söka. Inte rätt till inackorderingstillägg om likadan utbildning finns i hemkommun eller i Samverkansområde. På skolan finns ett riksidrottsgymnasium. Rätt till inackorderingstillägg om man uppfyller kriterierna för avstånd/restid. Skolan har riksrekryterande utbildningar för döva, hörselskadade och/eller rörelsehindrade.
Distansutbildning: Det kallas för distansutbildning när: Skolan har utbildningar som ges på distans. Idag finns det två stycken skolor med distansutbildning. Värmdö Distans som hjälper våra utlandselever och Torsås korrespondensgymnasium, som är riksrekryterande.
Lärlingsutbildning: Lärlingsutbildning är ett begrepp som hittills har ordnats inom det individuella programmet, en så kallad utökad arbetsplatsförlagd utbildning. Från och med hösten 2008 startar försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning. Utbildningen är yrkesinriktad mot till exempel hantverk, bygg, el eller fordon. Minst halva tiden är du ute på en eller flera arbetsplatser och genomför utbildningen på ett företag. Du läser fortfarande kärnämnen, minst 500 poäng, i gymnasieskolan.
Källa: gymnasieguiden.se
Så jobbar vi med nyheter