De smått annorlunda planerna där två länder gör gemensam sak för ett kraftverksprojekt presenteras i den norska tidningen Saltenposten.
Tidningen har publicerat ett antal artiklar om projektet. I dessa kommenteras det bland annat av Stortingsrepresentanter, motsvarigheten till svenska riksdagsmän.
Unikt
En av de norska stortingsrepresentanterna är Ivar Kristiansen. Han säger att planerna är realistiska och att projektet är att betrakta som unikt eftersom det handlar om två länder som måste samarbeta för att planerna ska kunna förverkligas.
En som däremot ställer sig aningen frågande till det hela är Pite Energis vd, Daniel Fåhreus. Det kommunägda energibolaget har tillsammans med Skellefteå Kraft direkta intressen i Pieskehaure i form av ett tillstånd för årsregleringen av sjön.
- Jag måste säga att jag blir otroligt förvånad, säger han i en spontan kommentar.
Fåhreus säger sig inte ha fått någon information i ärendet.
- Detsamma gäller min kollega vid Skellefteå Kraft, säger han.
Pite Energis vd uppger vidare att han har lite svårt att greppa vilken affärskonstellation som skulle kunna ligga bakom projektet.
Gigantisk
- Ur energiperspektiv kan jag konstatera att en överledning rent allmänt med en hög fallhöjd kan vara positivt. Men eftersom det här kommer att påverka vattennivån i Pieskehaure och indirekt då också Piteälven så kan det påverka vår produktion och det är definitivt negativt för oss, säger Daniel Fåhreus.
Om projektet Lappland kraftverk kommer att genomföras är det ingen tvekan om att det är en stor satsning.
Produktionen är beräknad till drygt 2 000 gigawattimmar, GWh. Utbyggnadskostnaden beräknas till 4,8 miljarder kronor.
Planerna är alltså att vattnet ska gå via en tunnel från Pieskehaure, över till den norska sidan.
Fördelen skulle med att nyttja vattnet på norska sidan är att fallhöjden blir större än på den svenska sidan.
Enligt de beräkningar som presenteras skulle nivån i Pieskehaure sänkas med tre meter.
Avvaktar
Det sägs även att vattenföringen från Norge till Stora Luleälven och Piteälven kommer att reduceras.
Hur de berörda kommunerna slutligen ställer sig till projektet återstår att se.
Fauske kommun har enligt uppgift en positiv inställning, men vill liksom Saltdal och Sörfold kommuner avvakta konsekvensutredningen innan den tar slutgiltig ställning i frågan.
Arjeplogs kommun uppges inte ha fått någon formell förfrågan ännu.