En ny undersökning från fackförbundet Unionen visar att nästan hälften av studenterna på universitet och högskolor avstår helt eller delvis från att arbeta för att inte riskera att slå i taket för fribeloppet.
Samtidigt känner två tredjedelar av studenterna oro över sin ekonomi under sommarmånaderna. Eftersom det inte betalas ut studiemedel är det upp till dem själva att klara sin ekonomi genom arbete, besparingar eller hjälp av närstående.
Skapar osäkerhet
- Fribeloppet skapar osäkerhet för ambitiösa ungdomar som vill jobba. Det försvårar studenternas möjlighet att få arbetslivserfarenhet och kontakter, försämrar företagens möjlighet att rekrytera och minskar statens skatteintäkter, säger Peter Hellberg, Unionens vice ordförande.
Studenter förväntas i första hand klara sin försörjning genom de allmänna studiemedlen. Under sommaren utgår inget studiemedel och det är då upp till dem själva att klara sig, till exempel genom sommarjobb. De studenter som har en högre beskattningsbar inkomst än 70 400 kronor per termin kan bli återbetalningsskyldiga till studiestödsnämnden.
- Inte nog med att ungdomar har svårt att hitta ett jobb - de ska dessutom se till att inte tjäna för mycket. Det är svårt att på förhand räkna ut hur mycket man tjänar, särskilt om man får betalt per arbetad timme. Alla hinder mellan studenter och jobb måste tas bort - varför inte undanta studielånet från återbetalningsskyldigheten, föreslår Hellberg.