Stort överskott på lokaler inom skolan

Antalet elever i Piteås grundskolor har minskat med 20 procent sedan år 2000, men ytorna de vistas på har bara minskat med sju procent. Det innebär att kommunen i dag står med skollokaler på nästan 9 000 kvadratmeter som egentligen inte skulle behövas.

Utredaren Lars Nilsson (till vänster) menar att det är på högstadieskolorna som mest "yta" finns i dag, intill honom sitter skolchefen Ingemar Jernelöv.

Utredaren Lars Nilsson (till vänster) menar att det är på högstadieskolorna som mest "yta" finns i dag, intill honom sitter skolchefen Ingemar Jernelöv.

Foto:

PITEÅ 2012-11-07 13:37

Det var i samband med sparbeting i höstas som kommunstyrelsen beställde en total översyn av Piteå kommuns skolstruktur.

I den första delrapporten, som presenterades i går, konstaterar man att en stor elevminskning skett i kommunen. Sedan år 2000 har grundskolan tappat en femtedel av eleverna - totalt cirka 1 100 elever.

Men lokalerna har inte krympts på samma sätt utan bara minskat med cirka sju procent, i dag står man med ett överskott på 8 848 kvadratmeter.

Som en jämförelse innebär det att man skulle kunna ta bort alla skolor inom nuvarande Pitholmsområdet (Strömnäs, Klubbgärdet, Munksund och Pitholm) samt Christinaskolan.

Mest yta per elev finns i Infjärden och Pitholm, något som hänger samman med att dessa två rektorsområden också har den största elevminskningen.

Ökade lokalkostnader
I dag går 4 424 elever i Piteå kommuns grundskolor, men lokalerna är anpassade för 5 177.

Om ingenting görs kommer lokalkostnaden per elev under åren 2000 till 2020 att öka med 3 000 kronor.

- Men effekterna på den kommunala ekonomin kommer inte att vara så stora framåt. Den största kostnadsökningen har redan skett. Från i dag fram till år 2020 handlar det om 650 kronor per elev, säger David Sundström, samhällstrateg och projektledare.

Han menar att Piteå kommun i dag har relativt många skolor, men också goda resultat. Den översyn som nu görs sker förutsättningslöst och utan att någon speciell skola är "hotad".

- Vi kan också komma fram till att det får vara som det är i dag, säger han.

Men samtidigt handlar det om att kunna behålla kvalitén som finns i dag, trots minskat elevunderlag.

- Vi måste också ha råd att hålla våra lokaler fräscha, har vi för mycket lokaler så sprider vi ut pengarna, vi måste hushålla med dem, säger Lars Nilsson, utredare.

Särskolan ingår inte den övergripande statistiken, men även här har en elevminskning skett- från 75-80 elever år 2000 till ett 40-tal i dag, dels på grund av att färre barn föds med funktionsnedsättning, dels för att autistiska barn inte längre har rätt att gå i särskola. Även särskolans lokaler finns med i översynen.

På gymnasiet handlar det om en elevminskning med 17 procent (från 1 715 till 1 429 elever), men då bara sedan 2006. Den lokal som försvunnit är Lilla Herrgården.

Delrapporten (som finns på kommunens hemsida) ska nu ut på remiss och återrapporteras till politikerna igen den 26 november. En slutrapport ska sedan göras med analyser och politiska ställningstaganden. Förslag på hur en ny skolstruktur ska se ut kommer i februari/mars.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om