Statsvetaren Håkan Myrlund är väl medveten om de befolkningsförändringar som skett genom åren. Att glesbygden utarmats till förmån för storstäderna i första hand, har haft en naturlig prägel.
Färre gör mer
Enligt hans sätt att se på saken handlar det till stor del om den strukturförvandling som skett.
- Det är helt enkelt en följd av näringslivsförändringar. Norrbotten har länge kunnat förlita sig på basnäringarna. Så är det förvisso även i dag, men inte när det gäller sysselsättningsdelen, säger Håkan Myrlund.
Gruvorna på 1960-talet sysselsatte betydligt fler personer än vad de gör i dag. Detsamma gäller skogen och vattenkraftsutbyggnaderna.
- Ändå är verksamheten inom de här branscherna effektivare och mer ekonomiska i dag, konstaterar statsvetaren.
Förklaring
Han noterar att det även skett stora förändringar inom den offentliga sektorn.
- Den har också minskat kraftigt vilket bidragit till den stora utflyttningen, säger Håkan Myrlund.
Han tror sig även se förklaringen till att städer som Luleå och Piteå ökat sin befolkning kraftigt, trots att länet som helhet tappat befolkning.
Avknoppningar
- Det är ingen nyhet att städer med högskolor eller universitet lockar till sig människor. Sådana orter ser även till att skapa avknoppningar, oftast i form av nyföretagande, säger han.
Just dessa två orter ser Håkan Myrlund också som litet av en räddningsplanka för Norrbotten som helhet.
- Kanske inte bara dessa två, men det är känt att nyföretagande ofta uppstår kring besöksnäring, energi- och miljöteknik samt biomedicin.
Stöd
När det gäller framtiden är statsvetaren av den uppfattningen att det behövs stöd för nyetableringar.
- Den tiden är tyvärr förbi när mamma staten kom med olika stödpaket för regioner. Den kommer inte längre att lösa dessa problem, säger han.
Håkan Myrlund tror på en fortsatt framtid för länet.
- Men då krävs ett nytänkande och en vidareförädling av de råvaror som vi har i dag, det vill säga ionom skogs- och gruvnäringen.