Ett eftermiddagslugn råder på Piteås polisstation (numera inhyst tillsammans med Räddningstjänsten). Sara Malm berättar att hon ägnat större delen av dagen åt att försöka pussla ihop sommarens alla pass.
Själv ska hon lämna sitt ordinarie jobb som områdespolis och istället fungera som ordningspolis under sommaren.
- Det ska bli riktigt kul! Att få sätta sig i bilen och bara åka dit där det händer någonting. Egentligen så trivdes jag jättebra på "ordningen".
Efter 18 år som grafiker inom reklambranschen var det dags för omstruktureringar på arbetsplatsen och Sara började fundera på att istället utbilda sig till lärare inom svenska och idrott. Men samtidigt lockade också jobbet som polis:
- Det kändes som att jag ville göra något annat än att bara sitta vid dator och polisyrket kändes intressant och roligt.
Hon klarade av alla fysiska tester och fick också operera ett synfel eftersom man måste ha fullgod syn som polis. Efter att ha valt mellan polisutbildningen i Umeå eller distansutbildningen blev det till sist det förstnämnda alternativet - en utmanande, men också tuff period följde eftersom barnen hemma i Öjebyn då endast var fyra och sju år gamla.
Visa respekt
Efter aspiranttjänstgörning i Piteå och sedan ett avbrott för att jobba som polis i bristorten Arvidsjaur blev det sedan jobb som ordningspolis i Piteå i tre år samt en tid inom polisens särskilda insatsgrupp. Nu har hon jobbat tre år som en av två områdespoliser:
- Jag kände att jag ville komma vidare och utvecklas, därför sökte jag jobbet som områdespolis.
En områdespolis jobbar med samverkan och brottsförebyggande arbete och rör sig mycket ute bland ungdomar. Målet är att olika aktörer som socialtjänsten, skolan och föräldrar drar åt samma håll.
- Det roligaste är att få jobba mot ungdomar, att visa att vi är sjysta poliser och inget hot, vi står på deras sida. Visar vi dem respekt så får vi respekt tillbaka, säger Sara.
Att lägga jobbet åt sidan när man går hem är inte alltid det enklaste, sker det ett brott har Sara en skyldighet att ingripa:
- Ofta ser jag saker på väg hem från jobbet, ungdomar på moped som kör alldeles för fort till exempel och då ringer jag patrullen och berättar. Sedan är man bekymrad över vissa ärenden även hemma. Ärenden som rör ungdomar, jag är ju själv också tonårsmamma.
Som polis tillbringar man mycket tid i bilen tillsammans med sina kollegor, man lär känna varandra på djupet. I det många gånger utsatta jobbet är man också beroende av varandra:
- Känner jag mig exempelvis lite trött en dag så säger jag det, det är viktigt att veta var man har sin kollega.
"Gift par"
Ulf Eriksson är den andre områdespolisen i Piteå och han och Sara tillbringar mycket tid ihop:
- Som ett gift par! säger Ulf och menar att han träffar Sara oftare än sin sambo hemma.
PT följer med dem då de patrullerar runt på stan och stannar för att prata med några ungdomar, det visar sig att en av tjejerna också vill bli polis:
- Det var roligt att höra! utbrister Sara och menar att intresset för polisyrket brukar vara stort bland mindre barn, men sedan avta ...
Men själv ångar hon inte sitt yrkesval - inte för en sekund.