När Terese Nyström pluggade till socionom för 13 år sedan fick hon en annorlunda praktikplats på ett barnhem långt ute på den indiska landsbygden. Fattigdomen var utbredd, språkförbistringen enorm och där fanns ingen tillgång till läkarvård på flera mils avstånd från staden Pune där hon skulle vistas i flera veckor.
- Min första tanke var att dit ville jag inte åka, där överlever jag aldrig. Men jag har inte ångrat en sekund att jag tog mod till mig och for, säger Terese Nyström.
Barnhemmet startade
Landet har gjort stora intryck på henne, speciellt första gången. Kemin stämde och mötet med de vänliga människorna blev starkt. Hon återvände två år senare, och ännu en gång i november i fjol, för att fira en av Indiens viktigaste högtider, diwali, på barnhemmet där allting började. Det blev ett fint återseende.
Suryakant och hans fru Manik Kulkarni grundade barnhemmet Dreamworld i delstaten Maharashtra i miljonstaden Pune för cirka 30 år sedan.
- Fast jag först var en främling de inte visste någonting om har familjen Kulkarni och deras anställda gett mig ett varmt och hjärtligt mottagande. Vi har behållit kontakten och vänskapen har vuxit under åren, säger Terese Nyström.
Paret Kulkarni är något av pionjärer i sitt hemland. Under den katastrofala torkan som drabbade landet i slutet av sjuttiotalet var situationen mycket svår. Barn och kvinnor for illa och behovet var stort. Då väcktes idén om att bygga ett barnhem för pojkar. Det skulle inte vara avsett för adoption utan grundtanken var att investera i kunskap, trygghet och glädje för de unga som inte hade någon ljus framtid. Det skulle senare generera i självförsörjning och ekonomisk tillväxt till bygden.
1980 startade de den fria organisationen SEDT och barnhemmet stod klart för inflyttning. Många föräldralösa, barnarbetande pojkar från närliggande byar som hade ett hårt och slitsamt jobb ute på fälten, fick en fast punkt i tillvaron och hopp om en ljusare framtid.
Driver olika projekt
- Organisationen har växt och nu driver man även fler projekt. Bland annat för att förbättra kvinnornas situation. Miljön och vattenförsörjningen är också ett av projekten som man driver för att grödan inte ska torka bort under långa torrperioder, säger Terese.
Man har även kämpat hårt för att barn i de närliggande byarna ska ha rätt till skolgång. Alla familjer ska ha tillgång till en glödlampa i hemmet så att barnen kan göra sina läxor efter arbetsdagens slut.
Att läsa högt för de yngsta är också ett nytt och spännande projekt.
- I och med det väcks intresset för orden. De lär sig skriva sitt namn och genom det får många barn för första gången kännedom om sin mammas namn, något som berör dem starkt, säger hon.
I behov av hjälp
När Terese Nyström besökte barnhemmet för tredje gången upptäckte hon att värmen och kärleken var oförändrad men att mycket av det materiella var slitet och illa åtgånget sedan senaste besöket. Toaletterna var i dåligt skick. Möglet hade spridit sig på väggarna. Annrättningarna är helt enkelt inte anpassade för det stora antalet barn som bor där i dag.
- Under natten när nöden tränger på är vägen till toaletten lång att vandra, i kolsvart mörker, över ängar där det finns gott om ormar. Det gör att många små pojkar tvingas hålla sig hela natten, säger Terese.
När hon fick höra att det krävdes 38 000 kronor för att bygga nya toaletter tvekade hon inte en sekund att hjälpa till med en insamling. Ett projekt som kommer att ligga henne varmt om hjärtat ett tag framöver.
Med kort varsel fick hon en inbjudan att närvara vid en stor livekonsert utomhus med kända indiska musiker nästkommande lördag i Pune. En del av gaget går oavkortat till olika hjälporganisationer.
Hon reser på tisdag och då hoppas hon kunna överlämna de pengar som hon hittills har samlat in.
- Det vore en superhäftig känsla att kunna få lämna ett litet bidrag till barnhemmet redan då.
- Senare i höst kommer jag att göra en resa ner med resterande pengar som jag fått in under året och även dokumentera med bilder på hur långt de har hunnit. Om man hjälps åt kan man åstadkomma en hel del, säger Terese Nyström.