Piteå-Tidningen har tidigare berättat att trakterna av Piteå och Boden hade flest fall av harpest förra året.
Nu visar statistik från smittskyddsläkarna i Norrbotten att aldrig tidigare har så många norrbottningar drabbats av harpest under ett år som 2012 med över 200 fall.
Även i landet som helhet ökade antalet smittade. Inte sedan 2003 har så många svenskar haft harpest. 590 fall registrerades vilket är en ökning med 69 procent jämfört med året innan.
Just ansamlingen av fall i Norrbotten och även i grannlänet Västerbotten drar upp statistiken för riket.
Lymfkörtlar svullnar
Majoriteten av de svenskar som drabbas av harpest smittas via insektsbett.
–Det behöver inte bara vara myggbett, det kan också vara blindingar och broms, säger smittskyddsläkaren Anders Österlund.
Ett svårläkt sår uppstår vid bettet och lymfkörtlarna i närheten sväller upp.
–Har man blivit biten i handen eller armen är det i armhålan man svullnar upp. Har man fått ett bet i foten eller benen är det i ljumskarna man svullnar.
Harpest kan också smittas via direktkontakt med smittat djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten.
Trots sitt namn är det inte bara harar som kan bära på bakterien. Enligt Anders Österlund är dock kunskapen om exakt vilka djur som bär smittan ofullständig men en norsk studie visar på att fjällämlar kan vara en smittbärare.
–Vi hade något eller några fall med koppling till fjällämmel.
"Finns i miljön"
Bara för att 2012 var ett rekordår behöver det inte innebära att trenden fortsätter in i 2013. Anders Österlund tror dock att antalet fall kommer att vara fler än normalåret men inte lika många som i fjol.
–Av erfarenhet vet vi att bakterierna finns i miljön ett tag efter ett sådant här utbrott.
Harpest är dock ingen vår- och försommarsjukdom.
–Det är på sensommaren och hösten, när folk är ute och plockar bär eller skjuter älg, som flest blir smittade, säger Österlund.
Det bästa sättet att försöka skydda sig mot smittan är att undvika insektsbett och att inte röra vid döda djur.