Länsstyrelsen ansvarar för att utreda förorenade områden där verksamheten har upphört. Det kan handla om nedlagda bensinstationer, gruvor eller fabriker.
Pågående verksamheter ligger på kommunernas ansvar och det gör även nedlagda soptippar.
Länsstyrelsen har begärt in en antagen plan för inventering, undersökning och vidtagande av åtgärder avseende förorenade områden i respektive kommun. I Piteås handlingsplan framgår att det totalt finns 102 objekt i riskklass 2 och riskklass 3.
- Vi gör bedömningen att det inte pågår någon verksamhet i Piteå just nu som bör ligga i riskklass 1, säger Mikael Ferm, miljöinspektör på Piteå kommun, som varit med och tagit fram planen.
Stor risk för hälsan
I Piteå kommun känner man till 23 gamla avfallsupplag och i handlingsplanen, som är fastställd av kommunstyrelsen, placeras de i riskklass 2. Det innebär att de misstänks utgöra en stor risk för miljön och människors hälsa.
- Vi har räknat ut att det finns 42 objekt i Piteå som hör hemma i riskklass 2 och mer än hälften av dem är nedlagda deponier. Det gjordes en utredning av deponierna för 20 år sedan, men den kan man inte dra några slutsatser av eftersom inga vetenskapliga metoder användes, säger Mikael Ferm.
Inventering av de potentiellt förorenade områdena i Piteå - pågående verksamheter samt de 23 nedlagda deponierna - är ett digert arbete. Miljö- och byggnämnden äskade därför för en ramökning så att en person skulle kunna anställas på heltid för att sköta jobbet. Man bedömde att arbetet skulle ta omkring ett år.
"Åtta per år"
Men kommunstyrelsen ville inte skjuta till några pengar vilket innebär att inventeringen måste göras av befintlig personal på miljö- och hälsoskydd.
- Vi är redan fulltecknade med arbetsuppgifter och räknar med att hinna inventera åtta objekt per år, säger Ferm.
Det finns ett fastställt arbetsflöde som ska följas när man inventerar förorenade områden. Metoden är uppdelad i två faser där den första innebär insamling av information om objektet från bland annat arkiv, kartor, intervjuer samt platsbesök.
Det sammanställs och om man bedömer att objektet innebär en stor eller mycket stor risk för människa och miljö prioriteras det vidare till fas 2 där en översiktlig markundersökning ingår.
Grundtanken med arbetsflödet är att områden som innebär störst risk för människa och miljö ska åtgärdas först.
Kommunerna i Pite älvdal tar länsstyrelsens begäran på olika stort allvar. Piteå har alltså fastställt en handlingsplan om än den är långsiktig. Det har även Arjeplog och Arvidsjaur gjort.
I Arjeplog finns det cirka 140 identifierade potentiellt förorenade objekt. Av dessa är 8 inventerade, varav ett av dessa ligger i riskklass 1. Vidare finns det 14 nedlagda deponier i kommunen.
I Arvidsjaur finns det enligt handlingsplanen 138 misstänkta förorenade områden i kommunen och 18 nedlagda soptippar.
Älvsbyns kommun har inte brytt sig om att ta fram någon handlingsplan.
"Förorenade områden i kommunen har inte inventerats ännu och därför är det svårt att planera hur de ska åtgärdas", skriver miljö- och byggchefen Ingrid Karlsson i ett mejl som svar på länsstyrelsens begäran.