Att skydda kvinnor och barn mot våldsamma män är kvinnojourernas primära syfte. Jourerna arbetar med att stödja och stärka kvinnor och barn som utsatts för våld i nära relationer samt att genom kunskapsinsatser förebygga mäns våld. Tjejjourerna inriktar sig på att stödja yngre kvinnor som kränkts av till exempel jämnåriga killar. Tjejjourerna svarar också på frågor om kvinnors hälsa och relationsproblem hemma eller i skolan.
Sedan årsskiftet har tjejjouren i Piteå lagts ner. Madeleine Björk, tidigare engagerad vid tjejjouren Resisters i Piteå, säger att behovet alltjämt kvarstår.
Vilka är de vanligaste problemen?
- Våldtäkter är rätt vanliga. Men det förekommer även fall av misshandel och relationsproblem.
Frågor via e-post
Tidigare hade tjejjouren Resisters öppet minst en gång i veckan, dock hade de ingen telefonjour. Å andra sidan tog de emot många frågor via e-post och träffade utsatta kvinnor som sökte hjälp. Som flest har ett femtontal engagerat sig i jourverksamheten, mot slutet betydligt färre. Många av de tidigare aktiva har flyttat från Piteå.
Det mesta av arbetet i en kvinno- eller tjejjour sker ideellt. Alla som engagerar sig har tystnadsplikt och får genomgå en grundkurs i jourkunskap. Sedan börjar det ibland svåra arbetet med att ta emot utsatta kvinnor i olika åldrar, samt eventuella barn som kommit i kläm. Björk nämner en svårighet i arbetet, nämligen att nå ut till de utsatta och ge dem information om vart de ska vända sig.
- Det finns ett behov, tjejer som behöver hjälp, säger Björk.
Fel fokus
Åldersspannet bland de tjejer som sökt hjälp har varit 15 till 20 år. Madeleine Björk känner igen problematiken kring att tjejer och kvinnor som utsätts för våldtäkt inte riktigt tas på allvar.
- Det fokuseras på fel saker när det gäller tjejen, till exempel vilka kläder hon hade på sig eller om hon hade druckit. Istället borde man fokusera på killen och vad som skedde, säger Björk.
- Vi ska inte behöva stanna inne av rädsla för att något ska hända.