Det var fest hemma hos målsäganden. Hon och den åtalade följdes åt in på toaletten med en tredje ung kvinna - och det var där bråket uppstod. Orsaken var ett telefonsamtal till målsäganden. Enligt hennes version ska den åtalade också ha velat prata och blivit våldsamt upprörd då hon la på. Hon ska då ha tagit tag i hennes armar där hon satt ner och kissade och knäat henne rakt i ansiktet. Båda föll sedan in i duschen, där misshandeln fortsatte med slag.
Ordväxling
Slagsmålet avbröts av andra festdeltagare. Kvar på golvet låg målsäganden, med byxorna fortfarande nere vid knäna, som per telefon berättade hur hon fått söka vård för synrubbningar och ömma tänder, smärtor, svullnader och blånader.
När den åtalade fick ordet, sa hon att hon blivit upprörd för att samtalet kom från en känd missbrukare. Hon var rädd att kompisen skulle hamna i elände och en ordväxling uppstod. Den andra ska då plötsligt ha slitit tag i hennes hår och de hamnade i duschen, där hon medgav att hon slagit men absolut inte knäat den andra.
Ord mot ord
Tingsrätten konstaterar att ord står mot ord om händelseförloppet och eftersom målsäganden inte kommit till rättegången - och därmed inte lyckats övertyga rätten om att hennes berättelse är mest trovärdig - väljer rätten att tro på den åtalade.
Ingen kränkningsersättning
Hon har erkänt misshandel (slag) och ska dömas för det, men ingenting annat. Därmed utgår heller ingen kränkningsersättning. Kvinnan döms till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan.