En slutsats som kan dras när det gäller diabetes typ 1, känd som "barndiabetes", i Sverige är att det skett en förskjutning nedåt i åldrarna. Det är nu färre som får diabetes i åldern 25-34 år. I åldern 15-25 år är antalet insjuknade oförändrat. Men i åldern 0-15 år sker en årlig ökning på 3 procent per år.
Vanligast är dock att man insjuknar i sjukdomen i 10-15-årsåldern, i samband med puberteten.
Diabetes typ 1 är en så kallad autoimmun sjukdom, det vill säga att personens egna immunförsvar angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i buksportskörteln.
Vanligast i Finland
I Sverige har cirka 50 000 personer diabetes typ 1, som kräver livslång behandling med insulin. Det är en komplex sjukdom, som beror på såväl arvs- som miljöfaktorer, berättade forskaren Anna Möllsten.
Bland annat virusinfektioner, infektioner som fostret drabbas av via mamman och även fysisk och psykisk stress kan utlösa sjukdomen.
Den högsta frekvensen av diabetes typ 1 i hela världen har vi i Skandinavien - med Finland, Sverige och Norge på första, andra respektive tredje plats - samt Storbritannien, Kanada, USA och Australien.
Kina och Indien har en mycket lägre frekvens.
Mer skräpmat i öst
Det finns ett tydligt samband mellan ett lands BNP och incidensen, alltså antalet nya fall av diabetes typ 1 per 100 000 personer och år. Länder med hög BNP/levnadsstandard tenderar att ha en hög incidens och vice versa.
Ett intressant faktum som Anna Möllsten påpekade är att diabetes typ 1 nu ökar snabbt i Östeuropa, möjligen som en följd av ändrade kostvanor - från syrad mat till hamburgare? - tack vare stigande välstånd i dessa länder. Man kan spekulera i att barn i östra Europa har en snabbare tillväxt i dag än vad som var fallet tidigare.
Det finns nämligen även en korrelation mellan barns vikt och längd å enda sidan och diabetes typ 1. Det har visat sig att de svenska barn som senare i livet fick typ 1-diabetes var jämförelsevis längre och tyngre, växte snabbare med ökat insulinbehov vid 2 års ålder.
Övergödning
Övernäring hos barn med snabb tillväxt som följd är alltså en riskfaktor vid diabetes typ 1.
Men vad kan man då som förälder göra för att minska risken för att ens barn ska insjukna i diabetes? ville forskningsdagens programledare, journalisten Sverker Olofsson naturligt nog veta.
Dessvärre blev Anna Möllsten svaret skyldig, eftersom det återstår många frågetecken, förutom det självklara att man ska se till att barnet inte blir överviktigt och att mamman ska låta bli att röka under graviditeten.
- Ständigt denna rökning, jag kan inte begripa att det fortfarande finns människor som röker, muttrade Sverker Olofsson.