Norrfjärdens vårdcentral ett föredöme i kolvården
Norrfjärdens vårdcentral utmärker sig positivt genom att ha två astma- och kolsköterskor, det är mer än vad exempelvis den betydligt större Piteå vårdcentral kan erbjuda.
Norrfjärdens vårdcentralhar kommit långt i vården av kol- och astmasjuka patienter. (Arkivbild)
Foto: Maria Johansson
eller fånga upp dem som har förstadier till lungsjukdomen, som är en av våra stora folksjukdomar.
Kol kan inte botas, men kan lindras och bromsas. Den absolut viktigaste behandlingen vid kol är hjälp att sluta röka. En av kolsköterskorna i Norrfjärden, Maria Henriksson, är dessutom utbildad rökavvänjare.
Jobbar i team
Enligt Hjärt-Lungfonden har de allra flesta vårdcentraler i landet spirometriutrustning med vars hjälp man kan testa lungkapaciteten, men på många håll är man för dålig på att använda den och därmed upptäcks inte koldrabbade i tid. Annica Blomqvist, astma-
och kolsköterska i Norrfjärden, menar dock att personalen på hennes vårdcentral, både sköterskor som sitter i rådgivningstelefon och läkare, är uppmärksamma på kolproblematiken.
- Om det gäller en patient med upprepade lung- eller luftrörsbesvär, eller upprepade förkylningar, och personen är rökare, så brukar vi erbjuda en spirometriundersökning. Alla vill inte komma på en sådan undersökning, man kanske inte riktigt vill se sanningen. Men många vill komma och är tacksamma över den hjälp vi kan
erbjuda, bland annat hjälp att sluta röka, säger Annica Blomqvist.
Rökskador
Om det är fråga om en person som rökt under många år, så upptäcker man ofta, om inte utvecklad kol, så "rökskador", som kan vara ett tecken på början till kol, berättar Annica Blomqvist. Bronkit, en inflammation i luftvägarna, kan vara ett tecken på rökskada.
För kolpatienter är det viktigt att röra sig och hos sjukgymnasten kan de få lämpliga träningsprogram och även lära sig vissa andningsövningar.
På vårdcentralen finns även ett löpband, som man kunnat införskaffa tack vare medel från Hjärt-Lungfonden och som kolpatienter kan använda tillsammans med sjukgymnasten. De som har kol är ibland rädda för att gå ut och promenera, eftersom de inte är säkra på att de ska orka ta sig hem igen, berättar Annica Blomqvist.
Barbro Lyckarp i Piteå fick sin koldiagnos 1995 och säger att hon lärt sig leva med sjukdomen.
- Men visst är det kämpigt ibland som när jag nyligen fick en förkylning. Då ligger man ju däckad, man är så jätterädd att man ska få lunginflammation. De här försämringsperioderna skulle man vilja vara utan. För det tar alltid en liten bit av en varje gång, man kommer aldrig tillbaka dit där man var innan försämringen, säger Barbro Lyckarp.
Hon tycker dock att det finns hjälp att få i Piteå för den som har kol. Tidigare fick hon den bästa tänkbara vård på lasarettet, hos kolsköterskorna där och lungläkaren Berne Eriksson, som dock tyvärr har flyttat från Piteå. Till hösten har hon fått tid på Piteå vårdcentral för en koll, för hon anser att man som koldrabbad bör kontrollera hälsan åtminstone en gång om året.
Så jobbar vi med nyheter