PT har tidigare berättat om barn- och utbildningsnämndens planer på att lägga ned resursskolorna Tallbacka och Mellangård samt Aspergerklasserna. Förslaget har mött stora protester från föräldrar, personal och elever som tidigare gått på skolorna.
Lagstiftningen i frågan är otydlig och med mindre organisatoriska åtgärder är det fullt möjligt att fortsätta bedriva verksamheten. I Umeå har kommunen lagt ned sina resursskolor och anpassat stödåtgärderna efter den nya skollagen.
- Vi använder oss av särskilda undervisningsgrupper - det är alltså inga skolor. Enligt skollagen är det okej att placera grupperna i en gemensam lokal som inte finns på skolområdet. Det måste dock vara rektorn på hemskolan som beslutar om stödåtgärden och ansvarar för eleven även efter omflyttningen, berättar Lars Hammarsten, chef för pedagogiskt stödcentrum i Umeå.
Öppna för Tallbacka
Resursskolorna Tallbacka och Mellangård ligger i dag under Pitholmsskolans rektorer. En förändring av detta skulle i princip öppna för att stödenheterna skulle kunna finnas kvar.
- Jag har kollat upp det med Skolinspektionen. Hemskolornas rektorer ansvarar för att eleverna får det stöd de har rätt till och vi har kontinuerlig kontakt minst en gång i månaden. Det är inte särskilt krångligt - det är viktigt att rektorn har kvar ansvaret så att inga elever glöms bort, säger Hammarsten.
Han är fullt övertygad om att det är bättre att samla ihop elever som har det svårt, än att ha särskilda undervisningsgrupper på varenda skola.
- Den samlade spetskompetens vi har är svår att ersätta på hemskolorna. Det optimala är givetvis att inte exkludera några elever, men ibland finns det ingen annan lösning för att klara barnens behov. Jag är ansvarig för stödverksamheten, men har egentligen inga egna elever, säger Lars Hammarsten.
Personalen positiv
På Tallbackaskolan är personalen positiv till Umeå kommuns lösning på problemet. Lärarna tror mycket mer på konceptet som resursskolorna bedriver än på särskilda undervisningsgrupper på hemskolorna.
- Det finns en poäng med att flytta eleverna rent fysiskt. Hos oss förekommer det ingen skolvägran - eleverna kommer hit fastän de är sjuka, säger läraren Anders Lindkvist.
Kollegan Rikard Hällgren ser en nedläggning som ett steg tillbaka för eleverna.
- I många fall har mindre grupper på hemskolorna provats innan eleverna kommer hit. Det förslaget blir en tillbakagång och det är som att slå undan benen på barn som redan har det tufft, säger han.
- Ett argument för att lägga ned resursskolorna är att inte exkludera elever, men många föräldrar tycker att deras barn aldrig varit så inkluderade som här, säger Ingvar Sundström, lärare.
Karin Efverström håller med sina lärarkollegor.
- Den nya skollagen gör det lättare att samarbeta med hemskolorna och ha täta kontakter. Det är av högsta prioritet för våra elever om de ska slussas tillbaka till sin ordinarie skola, säger hon.