Resultaten kommer från den årliga älgbetesinventeringen i Norrbotten och Västerbotten som gjorts under våren. I Västerbotten inventerade Skogsstyrelsen hela länet, medan man gjort fläckvisa inventeringar i Norrbotten, främst vid kusten.
"Väldigt aktuellt"
- Vi tittar på älgskador på ungskog som uppkommit under vintern. Det är ju väldigt aktuellt eftersom det är den älgstammen som ska förvaltas, säger Bo Leijon.
Resultaten spretar mycket, men generellt sett ligger skadorna på en för hög nivå, långt över målet som gäller för skogsbruket. På andra ställen har dock betestrycket avstannat, och till och med minskat jämfört med vintern 2010/2011.
- Det är välkommet och nödvändigt, säger skogskonsulenten.
Klart är att Piteå kommun sticker ut - på ett positivt sätt. Där ligger skadenivån efter vintern lägst i hela länet, på två procent eller mindre
- Det är nere på målet som skogsbruket ställer. Det har varit bra med viltfoder och jägarna har ställt upp, säger Bo Leijon.
17 procent
Värst är det i trakterna kring Råneå och Överkalix, med skadenivåer på hela 17 procent på sina ställen.
- I vissa områden är det inte så mycket och vissa områden är totalförstörda. Skogsägarna på de områdena kan vara illa ute.
Där ser man heller ingen trend till förbättring. Orsaken till de höga skadenivåerna är svår att sätta fingret på. Jägarna har fyllt sina kvoter och troligtvis beror det på en vandringsproblematik, eftersom älgar rör mycket på sig.
- Om man vill minska risken för skogsskador och ha kvar en bra älgstam finns det ett grundrecept man kan följa och det är att inrikta avskjutningen på kalvarna, trots att det tar emot för vissa jägare, konstaterar Bo Leijon.
Han menar att älgarna är en enorm resurs i skogarna och att jägarna måste ta tillvara på den resursen, genom att fylla sina kvoter, som spikats sedan tidigare.
- Om de inte fyller kvoten medverkar det till att förvaltningen inte fungerar, säger Bo Leijon.