Den utbredda Klondyke-stämning som svept in och så kraftigt präglat Markbygden i Piteå kommun sistlidna åren har tillfälligt bedarrat.
Frågan är om det är temporärt, eller för alltid? Frågan är om Markbygden helt enkelt riskerar att bli blåst på hela vindkraftsprojektet?
Risken finns - men få vill tala högt om det.
Största parken
Året var 2004 när Markbygden som omfattar Koler och Långträsk utpekades som ett av landets absolut största "blåshål".
Uppgifterna byggde på vetenskapliga grunder och epitetet "blåshål" utvecklades så småningom i stora planer för att bygga Europas största vindkraftspark i området.
Bakom satsningarna stod en grupp penningstarka tyska finansiärer, beredda att investera nära 70 miljarder kronor i projektet.
Det talades om 1 101 vindkraftverk, upp emot tusen jobb varav åtskilliga hundra varaktiga, och en dubblerad elproduktion jämfört med vad hela Sveriges vindkraftsarsenal producerar i dag.
Det är knappast någon större skräll att bygdens lokalpolitiker och de flesta medborgare mötte utspelen med både vågen och high-five.
Ansökan om byggstart
Hösten 2008, efter några års accelererande planläggning, hände det mycket på samma gång.
Då fick både regeringen och Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Norrbotten, var för sig, en ansökan från Piteå kommun respektive Markbygden Vind AB (som Svevind och tyska Enercon står bakom) om lagligt stöd för att bygga upp 1 101 vindkraftverk i området.
Regeringens huvudbry blev att göra en lokaliseringsprövning, utreda ifall bolaget skulle få "tillåtlighet" för att bygga alla dessa verk i skogarna runt Markbygden.
Efter 1,5 års utredande kom beslutet, av övergripande natur, men icke desto mindre viktigt - och champagnekorkarna flög högt den fjärde mars 2010 när regeringen gav sitt fulla stöd för vindkraftsprojektet.
Detta innebar även en klar körorder för Miljöprövningsdelegationen, MPD, att fortsätta detaljutreda ärendet i en så kallad tillståndprövning, med miljöbalken som färdvisare och bibel.
Tre olika etapper
Under hela resans gång underströk den sökande, Markbygden Vind AB, tydligt att man hade för avsikt att driva hela vindkraftsprojektet via tre olika etappansökningar.
Det fick regeringen veta i ett tidigt skede - och den modellen godkändes och gillades. Samma åsikt delade även MPD-gruppen vid länsstyrelsen. De berörda remissorganen, däribland statliga Naturvårdsverket, fick också information om processens tänkta gång - men från Naturvårdsverket hördes ingenting.
Konsekvensanalys
Redan 2006 fick Naturvårdsverket förövrigt en första förfrågan från Svevind, där den statliga myndighetens syn på en framtida miljöprövning och tillståndprocess efterlystes. Inte heller den gången svarade myndigheten.
Däremot skickade Naturvårdsverket en kravspecifikation till Miljöprövningsdelegationen sent nu i höstas, den 14 oktober 2011.
Då, två månader före ett beslut skulle fattas, begärde Naturvårdsverket att hela vindkraftsprojektet skulle prövas som ett och samma ärende, och i n t e delas upp i tre deletapper.
Överklagat beslut
En sammanhållen konsekvensanalys krävdes; "för att kunna bedöma påverkan på områdets sammanhängande ekologiska funktion", slog Naturvårdsverket fast.
Kravet underströks i ytterligare en skrivelse, daterad den 25 november 2011 - en månad före MPD:s beslut.
- Vi tyckte nog att de kom in väl sent med sitt yttrande, efter i princip två års total tystnad, säger Anna-Carin Ohlsson, sakkunnig vid Miljöprövningsdelegationen.
- Jag har svårt att bedöma om ärendet fått en annan inriktning ifall de agerat tidigare. Men vi ansåg i vart fall att det fanns underlag nog för att ge tillstånd, säger hon.
Naturvårdsverkets begäran arkiverades utan åtgärd, och den 19 december 2011 godkände Miljöprövningsdelegationen ett igångsättningstillstånd för 314 vindkraftverk i en första byggetapp.
Kanske minns ni glädjeyran när markbygdsbor, entreprenörer, kommunfolk och upprymda politiker turades om att söka superlativ för framtidsdrömmar och förhoppningar.
Men segerjublet kom för tidigt. Beslutet skulle nämligen överklagas till Mark- och miljödomstolen, däribland av Naturvårdsverket.
Sent engagemang
Så här säger Rikard Janson, biträdande avdelningschef vid Naturvårdsverket i Stockholm:
- Vi har egentligen ingenting emot själva utbyggnaden eller placeringen av verken, inte alls. Men ärendet är så stort att det bör göras en total konsekvensanalys över vad projektet i sin helhet kan föra med sig, alldelens oavsett om man formellt delar upp prövningar i etapper.
- Det underlag som nu ligger till grund för beslutet räcker inte. Alla miljöaspekter måste belysas totalt och tillsammans.
Varför har ni inte sagt det tidigare?
- Frågan föregicks ju av en regeringsprövning men där hade vi ingen naturlig anledning att agera, säger Janson.
Hade utredningen fått en annan vändning ifall ni engagerat er tidigare?
- Det där låter ju väldigt spekulativt ... men med facit i hand borde vi kanske ha varit mera aktiva, även om jag inte tror att det hade gjort någon skillnad i slutändan.
Naturvårdsverket kräver nu att domstolen upphäver beslutet och skickar tillbaka ärendet till Miljöprövningsdelegationen för ny handläggning. I andra hand yrkar de på att ansökan helt avslås.
Risk för långbänk
Europas största planerade vindkraftspark finns nu alltså på Mark- och miljödomstolens bord i Umeå. Där riskerar ärendet att bli liggande länge, i upp till ett och ett halvt år.
- Vi kan inte precisera något tidschema. Det här är ett väldigt omfattande, rätt ovanligt och komplext ärende och stora mål tar tid att utreda, säger Magnus Norberg, beredningsjurist.
Men tidsaspekten är viktig. Därför har Markbygden Vind AB begärt att få målet behandlat med förtur. Den begäran har dock avslagits, formellt av lagmannen vid Umeå tingsrätt.
Vid miljödomstolen finns redan ett avsevärt mindre överklagat vindkraftsmål som ännu inte, efter ett års beredning, kommit upp i rätten.
Ovisst tidsfönster
Ett beslut från domstolen för Markbygden lär alltså bero till någon gång under 2013 eller 2014. Oavsett utgången finns då möjlighet att ytterligare överklaga det beslutet till miljööverdomstolen, förutsatt då att prövningstillstånd ges.
Ett sådant scenario riskerar att förhala projektet i ytterligare 1-1,5 år.
Redan nu gnager oron över vilken uthållighet investerarna besitter? Hur länge är de beredda att vänta? När börjar de blicka mot andra snarlika projekt som planeras parallellt?
- Det är frågor som inte går att besvara. Men givetvis är det inte bra när tidsplaner ruckas, säger Mikael Kyrk, operativ chef vid Svevind.
- Självklart finns det ett tidsfönster för finansiärerna. Förskjuts tidsfönstret alltför länge, med bibehållen ovisshet, finns naturligtvis en risk för att investerarna satsar på andra håll. För oss är detta en besvärlig situation att hantera, säger Kristina Falk, tillstånds- och processansvarig på Svevind.
Tolv verk byggda
Hittills har vindkraftsprojektet i Markbygden resulterat i tolv byggda vindkraftverk, uppförda som pilotprojekt i Dragaliden utanför Koler.
Två av dessa verk byggdes hösten 2008, resterande tio sommaren 2010; för att mäta prestanda, drift, avisningssystem och annat.
Tanken var att bygga ytterligare åtta verk i år i Storblåliden, en mil från Dragaliden, som det finns tillstånd för. Men dessa vindsnurror kommer inte att byggas under 2012.
Brinner i knutarna
Totalt fattas nu alltså ett lagligt tillstånd och 1 089 vindkraftverk innan ett av Europas största industriprojekt är i hamn.
Tidsmässigt brinner det i knutarna. Initialt var tanken att bygga 50 vindkraftverk under 2013, därefter omkring hundra verk per år.
Men det tillstånd regeringen beviljat är tidsbegränsat till den 31 december 2021. I dag återstår nio år och tio månader fram tills dess.
Med den bygg- och tidsplan som presenterats betyder det att omkring 150 vindkraftverk måste resas per år, ifall byggstarten förskjuts i två år. Än fler om fördröjningen blir tre år.
Ingen vågar satsa
Fördröjningen medför dessutom att arbetet ligger i träda med att bygga nya skogsbilvägar (totalt 43 mil), nya kraftledningsgator (tolv mil), transformatorstationer, en betongfabrik och att utveckla Piteå hamn.
- Innan det finns ett laga kraft-vunnet beslut är det svårt för de olika aktörerna att våga satsa fullt ut. Det är inte mera konstigt än att ingen vågar börja bygga ett hus innan det finns ett giltigt bygglov som ingen kan överklaga, säger Stefan Lundmark, projektledare för vindkraftscentrum i Piteå och regeringens vindkraftsamordnare i norr.
Det finns även fler parter än Naturvårdsverket som överklagat vindkraftsprojektet till Mark- och miljödomstolen.
Föreningen Kolerbygdens Landskapsskydd och ett enskilt par från Älvsbyn har överklagat, "för att projektet i sin helhet inte följer miljöbalken".
- Hur ett ärende hanteras i domstolen beror inte på vem eller vilka som överklagat. Det är oväsentligt om det handlar om en myndighet, en förening eller ett enskilt par. Det avgörande är om parterna är klagoberättigade och sedan är det helt och hållet argumenten som styr, säger Magnus Norberg, vid Mark- och miljödomstolen i Umeå.