Videon är inte längre tillgänglig
I lördags berättade PT om det stora trycket på Pitebos lägenheter. 27 000 personer uppges stå i bostadskö och varje lägenhet som blir ledig i centrala Piteå har 60-70 intressenter.
Kösystemet bygger på tid och den som väntat längst ligger bäst till när lediga bostäder fördelas. Pitebos regelverk får hård kritik av kvinnojouren som är i stort behov av en ny skyddad bostad för misshandlade och förföljda kvinnor.
Nobben av Pitebo
- Vi har hyrt en fyra av Pitebo i två år. Den är för liten och inte alls lämplig för vår verksamhet, men vi hade inget val när vi tvingades flytta från huset på Prästgårdsgatan som ska rivas, berättar Britt Fjällström, kvinnojourens ordförande.
I två års tid har kvinnojouren försökt få byta till sig en större och mer passande lägenhet, men hela tiden fått nobben av Pitebo. Det händer att jouren är för trångbodd och inte kan ta emot alla kvinnor som behöver hjälp.
- Vi kan inte kasta ut någon som bor hos oss och det händer att vi får neka kvinnor med skyddsbehov. Vi behöver ett större ställe som ligger i centrum lite anonymt till och jag är mycket kritisk till att vi fått blankt nej. Pitebo har hela tiden sagt att ingen får gå förbi bostadskön, säger Fjällström.
Mikael Åström, Pitebos styrelseordförande, säger att bostadsbolaget vill hjälpa kvinnojouren. Han är dock inte beredd att rucka på kösystemet.
- Det finns där av en anledning och vi gör ingen värdering om vad som är mer eller mindre skyddsvärt. Det går säkert att hitta lösningar, men hur de ser ut vet jag inte. Kösystemet ska vara transparent och demokratiskt. Ska man börja göra undantag vill jag att det ska vara undantag man aldrig kan anklaga någon för att påverka genom att ha egna personliga åsikter, säger Åström.
Pitebos ordförande anser inte att kösystemet är huvudproblemet, utan bristen på bostäder.
- Att hålla på att putsa och styra om kön är ungefär som att sätta plåster på såren. Om man ska ändra principerna måste man gå via ägardirektiv. Pitebos styrelse kan också besluta om att ändra regelsystemet, men den åsikten har man inte haft hittills. Helst vill vi inte ha några undantag för då kommer de här delikata frågorna och det finns många saker som är skyddsvärda och behjärtansvärda, säger Mikael Åström.
Britt Fjällström och övriga ideellt arbetande i kvinnojouren köper dock inte Mikael Åströms förklaring.
- Jag är arg och tycker att kvinnojouren ska få gå förbi bostadskön. Jag tycker också att kvinnor som bott hos oss och flyttar ut ska erbjudas ett boende. Livet i jourens lokaler är som att befinna sig i ett väntrum och inget riktigt liv egentligen, säger Britt Fjällström.