Kan tvingas betala tillbaka bidrag

- De här strandängarna skulle jag exempelvis kunna utnyttja om inte EU:s regelverk satte stopp för det, säger Herbert Nyman, när han betraktar ett område nedanför sin gård där djuren mycket väl skulle kunnat beta.
Kommissionen har dock givit Sverige bakläxa på vad som är betesmark och inte.
Birgitta Ek vid Jordbruksverket förklarar bakgrunden till Herbert Nymans och andra svenska bönders bekymmer:
- 2007 genomförde EU en revision över hur vi använder jordbrukstödet där de påtalade att områden i Blekinge och Kalmar inte uppfyllde kraven på vad som är betesmark. Den hade för lågt produktionsvärde, det fanns för mycket buskar och träd för att den skulle kunna klassas som betesmark, säger Birgitta Ekh, som förklarar EU-reglerna.
Grundkrav
Ett grundkrav är att djur ska kunna beta på marken, den ska inte gå att plöja och ett område på 100 kvadratmeter får ha högst 60 träd , betesmarken med värdefulla växter får ha upp till 100 träd.
Det får inte inte heller finnas för mycket berghällar, och det har drabbat bönder i stenrika områden på Öland och Gotland.
Genomfört inventering
EU:s revision gjorde att Jordbruksverket började kartlägga all svensk jordbruksmark för att fastställa vad som är godkänd betesmark och inte. Det finns cirka 3,5 miljoner hektar jordbruksmark i landet och hittills har 97 procent av den kartlagts. Resultatet har blivit att verket hittat 70 000 hektar som inte anses vara betesmark men där gårdsägarna fått stöd. Jordbruksverket går nu också igenom 200 000 ansökningar sedan 2005 där det finns risk att många bönder får betala tillbaka miljonbelopp de fått i gårds- och miljöstöd.
Det finns inga länssiffror för hur mycket "otillåten" betesmark som rapporterats in, men det finns enligt Birgitta Ek områden i Norrbotten där gårdsägare riskerar att bli eftertaxerade. Herbert Nyman som driver mjölkgård med 160 djur i Nybyn har inte drabbats så hårt av revisionen.
- Det har medfört att jag blivit försiktigare med att ta med mark när jag söker stöd. Jag har fem hektar område, bland annat strandängar som skulle kunna tas med i ansökningarna men där jag inte får göra det, säger Herbert Nyman, som pekar på att detta är ett större problem för köttproducenterna än för mjölkproducenterna och problemet är större i södra än i norra Sverige där djuren ofta betar på åkermark och det är godkänt.
- Men jag vet att bondekåren är missnöjd över detta. Jag skulle önska att vår kultursyn, inte EU:s, skulle gälla över hur odlingslandskapet ska se ut i Sverige, säger Herbert Nyman.