Jennie: "Ett fall framåt"

Magdalena Pajala ställde inte upp och Lina Andersson bröt.Plötsligt var Jennie Öberg, 20 år, ensam tjej från Piteå Elit kvar i dubbeljakten.Och med en artondeplats försvarade Jennie hemmafärgerna med den äran.

Jennie Öberg, Piteå Elit, var nöjd med sitt SM-lopp.

Jennie Öberg, Piteå Elit, var nöjd med sitt SM-lopp.

Foto: Maria Johansson

PITEÅ 2010-01-22 06:00
Efteråt var Jennie också nöjd med sin insats.
- Det var ett stort fall framåt för min del, tyckte hon.
Jennie var förkyld under jul- och nyår.
Sex träningspass
Hon missade flera tävlingar och, förstås, också all träning under några veckor.
- Så med den bakgrunden gick det väl lite bättre än väntat, tyckte Jennie.
- Jag har bara tränat sex pass under de senaste veckorna och inte tävlat på väldigt länge. Då är det ju tufft att ge sig ut och åka 15 kilometer i hårdast möjliga konkurrens.
Jennie låg på ungefär samma placering under hela loppet.
Hon var bara drygt tre och en halv minut från prispallen och hade flera betydligt äldre och namnkunnigare åkare bakom sig.
Bättre rytm
Tjejerna åkte först 7,5 kilometer i klassisk stil och sedan lika lång i fri stil efter skidbyte.
- Jag kände mig ordentligt sliten efter den klassiska delen, berättade Jennie.
- Men efter skidbytet hittade jag bättre rytm i skaten. Då gick det riktigt bra, även om jag kanske inte plockade så många placeringar.
Den långa och krävande distansen blev också en ordentlig genomkörare för framtiden.
- Nu hoppas jag komma igång ordentligt. Jag ska köra alla distanser under resten av SM i Piteå och sedan hoppas jag komma i riktigt bra form till resten Sverigecupen som avgörs strax före OS och resten av SM i Skellefteå i slutet av mars. Där står bland annat en spännande stafett på programmet, slutar Jennie, som hamnade på nionde plats bland U23-åkarna.
Följdes åt
Strömnäsjuniorerna Maria Sundström, 17 år, och Emma Sjölander, 18 år, följdes åt i spåret och hamnade också på platserna 26 och 27 i resultatlistan. Maria var bara drygt en sekund före över mållinjen.
- Det var inte alls planerat att vi skulle åka ihop, förklarade Maria. Det bara blev så.
För både Emma och Maria blev det ett kraftprov över 15 kilometer.
- Längsta loppet jag åkt, om man bortser från något lokalt långlopp. Men det räknas ju knappt. Här var det ju full fart från början och hård konkurrens hela vägen, sa Maria.
- Det var riktigt jobbigt, det kan jag lova.
Trots att de åkte ganska tätt tillsammans under hela loppet hann de aldrig prata med varandra ute på banan.
- Nej, faktiskt inte. Man måste ju spara på krafterna, sa Maria med ett skratt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om