Invasion av lämlar i fjällen

Påskfirare har under den gångna helgen noterat att det vimlar av lämlar i fjällen. Ändå är det osäkert om det blir något rekordår - de två senaste lämmelåren har börjat bra, men sedan inte blivit så bra som väntat.

Fjällämmeln räds inte vatten, och ryggar inte för långa simsträckor.

Fjällämmeln räds inte vatten, och ryggar inte för långa simsträckor.

Foto: Bertil Sundkvist, Nyheter i Norr

PITEÅ 2011-04-27 06:00

Videon är inte längre tillgänglig

Och det är synd, på flera sätt. Fjällämmeln är inte bara en rolig och underhållande krabat att träffa på, den har också avgörande betydelse för exempelvis den hotade fjällrävens möjligheter att överleva och sätta valpar till världen.

Det handlar om mat. Lämmeln är viktig i näringskedjan.

Stammen av den lille gnagaren ökar successivt när förutsättningarna är goda, men blir ungefär vart tredje-vart fjärde år f-ö-r stor och det är då de ibland i tusental lämnar sin koloni för att söka nya boplatser där det finns större tillgång på föda.

Rekordår
Men några riktiga rekordår har det inte blivit på senare tid, även om förekomsten ökat med viss periodicitet. Och ungefär vart 30:e år brukar det bli rekordår.

- 1981 var ett riktigt bra lämmelår, sedan dess har det varit små toppar, säger Bengt Landström vid länsstyrelsens fjällenhet. I fjol var också ett ganska bra år och med den gynnsamma vinter som nu varit ser det riktigt lovande ut.

Landström berättar att många rovfåglar är direkt beroende av de små gnagarna;

- Vi har ju exempelvis bara fjällugglor i Norrbotten när det är bra lämmelår, konstaterar han.

Under de senaste 30 åren har det enligt Landström bara varit riktigt tydliga toppar 2001 och 2007. Då verkade även 2008 bli riktigt bra, men en ogynnsam vinter satte käppar ihjulet.

- Det är ju så att om det är svåra, kalla vintrar med isbarkbildning så avtar fjällämmeln drastiskt, även om förutsättningarna i övrigt pekat på stora och många kullar.

Inga lämmeltåg
Några lämmeltåg vill han däremot inte höra talas om, även om 2011 skulle visa sig bli ett bra år.

- Nej, det där med lämmeltågen handlar nog mer om skrönor och Plupp-sagorna. Däremot är det så, att gemene man kan uppleva det som att det vimlar av lämlar vissa år för att man ser så många på ett och samma ställe.

Så som situationen upplevts i Arjeplogsfjällen.

Med fortsatt goda förutsättningar fortsätter djuren då att reproducera och röra på sig och kan hinna sprida sig ganska långt, ända ner till Bottenvikskusten på en sommar. Det har till och med förekommit att de setts på rådhustrappan i Oslo, konstaterar Göteborgs Naturhistoriska museum på sin hemsida.

FAKTA Fjällämmel

Fjällämmel (lemmus lemmus) är att betrakta som ett exotiskt djur som lever på tundran, i kalfjällsområden och i fuktig björkskog. Den är nattaktiv och en enstöring. En fjällvandrare kan gå miltals i fjällen utan att se annat än spillning, gångar i vegetationen och hålor som djuren grävt.

Fjällämmeln mäter 13-15 centimeter i längd och väger mellan 35 och 100 gram. Dräktighetstiden uppgår till 16-21 dagar. Varje kull består av 3-12 ungar som i sin tur kan fortplanta sig sju veckor efter födseln.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om