- Generellt i hela Sverige är andelen människor över 65 år 18 procent, bland nyanlända invandrare är den gruppen 2 till 3 procent. Gruppen invandrare är alltid mycket yngre än infödda, säger Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.
Migration, både inom och mellan länder görs av yngre människor.
- Det skulle kunna vara en faktor som kunde bromsa upp situationen i landet men en annan faktor är att de som kommer hit måste integreras på arbetsmarknaden.
Svårt att integreras
på arbetsmarknaden
Arbetskraftsinvandringen efter andra världskriget fram till 70-talet innebar att de invandrare som kom till Sverige gick direkt in i arbetslivet.
- De bidrog med mer till välfärden än vad de tog ut, säger Jan Ekberg.
De flyktingar som kommit till Sverige från slutet av 70-talet och framåt har däremot haft svårigheter att integreras på arbetsmarknaden.
- Trots att de ofta hade en bättre utbildning än arbetskraftsinvandrarna och trots att vi hade en ihållande högkonjunktur på arbetsmarknaden i slutet av 80-talet kom de inte in på arbetsmarknaden.
Skyddsaspekt
Fördelen med att invandrarna var yngre slogs ut då de inte jobbade och betalade skatt.
- De tog ut mer från de offentliga finanserna än vad de bidrog med.
Även om fler människor med en omvänd åldersstruktur kan vara något gynnsamt för Sverige är Ekberg noggrann med att påpeka att det finns fler anledningar till att Sverige har en invandring.
- Det finns också en skyddsaspekt, säger han.
"Bör underlättas"
Integrationen är väldigt varierande på olika ställen i landet. Ett antal kommuner i västra Småland har lyckats väldigt väl med sin integration.
- Det kallas för Bermudatriangeln av invandrarna eftersom de slukar all arbetskraft.
1999 gjordes en undersökning som visade att 90 procent av de bosniska män i åldern 20 till 60 år som kommit till området i början av 90-talet och 80 procent av de bosniska kvinnorna hade jobb. Bland de bosniska män och kvinnor som kommit till Malmöområdet var den siffran 30 till 35 procent.
"Bör underlättas"
En förklaring, enligt Jan Ekberg, är hur det lokala flyktingmottagandet ser ut.
- I västra Småland har det lokala flyktingmottagandet direkta kanaler mot näringslivet. En annan viktig faktor är matchningsprocesserna. Det här är en småföretagarbygd där det är socialt tillåtet att söka jobb på vilket sätt som helst. Det är ingen som höjer på ögonbrynen om någon kommer och knackar på för att fråga om ett jobb.
Flera rapporter visar på att kommunerna i länet kommer att behöva anställa en stor mängd människor bara inom den närmaste tioårsperioden.
- Integrationen bör underlättas av en stor efterfrågan på arbetskraft.