I maj förra året beslutade Strukturfondspartnerskapet, med landshövding Per-Ola Eriksson som ordförande, om fördelningen av EU-medel ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Det fanns 62,9 miljoner kronor kvar och sökande var Luleå airport (52,9 miljoner), Kiruna airport (7,8 miljoner), Länstrafiken (26,7 miljoner) och Piteå hamn (50,4 miljoner).
Pengarna var livsviktiga för Piteå inför förverkligandet av vindkraftsparken i Markbygden och den planerade betongtornsfabriken på Haraholmen. Men tunga intressenter i Strukturfondspartnerskapet, bland andra Luleås kommunalråd Karl Petersen (S), förordade Luleå airport.
Partnerskapets 22 ledamöter, varav ingen kommer från Piteå, gick på Petersens linje och Piteå hamn blev utan pengar. Ett beslut som fortfarande upprör kommunalrådet Peter Roslund (S).
- Jag är fortfarande väldigt kritisk till att man satsar regionala utvecklingspengar på en statlig flygplats. Det är att använda EU-medlen på fel sätt, säger han.
Trots de uteblivna EU-pengarna går Piteå kommun vidare med hamnutbyggnaden. Den 28 mars inbjuder man till samråd om detaljplan, muddring, utbyggnad av befintlig kaj samt utfyllnad för lagerytor och deponering av muddermassor.
- Vi har ju sagt att vi är beredda att satsa 50 miljoner själva - kommunen 40 och hamnen tio. Vi kör de processer vi kan så långt som möjligt, berättar Roslund.
50 miljoner saknas
Men det saknas fortfarande omkring 50 miljoner kronor för att hela hamnutbyggnaden ska bli verklighet. Enligt kommunalrådet lovade landshövdingen, som ju är statens förlängda arm i Norrbotten, att hjälpa kommunen att få träffa lämplig minister för att diskutera finansieringsfrågan när Piteå hamn blev utan EU-medel.
- Jag vet inte vad han har gjort, men någon minister har vi inte fått träffa. Jag har påmint Per-Ola Eriksson flera gånger och han har sagt att det är på gång. Nu ska vi försöka fixa en tid hos ministern själva, säger Peter Roslund.
Piteå kommun tycker att regeringen ska bidra med pengar till hamnutbyggnaden.
- Staten blir den stora vinnaren av vindkraftsprojektet och då är det inte mer än rimligt att den hjälper till att betala, säger Roslund.
Förutom Luleå airport fick flygplatsen i Kiruna pengar ur utvecklingsfonden.