PT har tidigare berättat om hotet mot Sjulnässkolan som en 7-9 skola. I våras beslutade Barn- och utbildningsnämnden att rusta upp skolan - dock utan att låsa fast sig vid att den även i framtiden ska vara en högstadieskola.
Vad som händer efter läsåret 2012/2013 avgörs av den skolstrukturutredning som pågår och innefattar alla skolor/förskolor i kommunen.
I måndags informerade ansvariga bakom skolstrukturutredningen, David Sundström, samhällsstrateg och Lars Nilsson, utredare samt politikerna i kommunstyrelsen om en ny "Modell för attraktiv skola" som man tagit fram. Den ska sedan utgöra en långsiktlig grund för Piteås skolstruktur.
- Det är den här modellen som ska vara styrande när vi sedan går in på detaljnivå, säger David Sundström.
I dokumentet gör man en del ställningstaganden, bland annat förordar man att det bör finns högstadieskolor i alla fyra delar av kommunen: Piteå norra (Norrfjärden/Rosvik), Piteå södra (Bergsviken/Hortlax), Piteå östra (centrala delarna) och Piteå västra (Infjärdensområdet).
- Vi ska eftersträva att det finns en 7-9 skola i alla de olika kommundelarna, säger David Sundström som menar att det är något som bidrar till utveckling av hela kommunen.
Viktigt med kompisar
Man menar att det är värdefullt för eleverna att kunna gå hela vägen från förskolan till högstadiet i samma område - framför allt för kompisrelationerna.
I modellen beskrivs en "önskvärd skolstruktur" för Piteå kommun - detta för att få så bra kvalité på verksamheten som möjligt, men också den mest ekonomisk fördelaktiga. Bland annat anser man att:
nEn förskola bör bestå av minst fyra avdelningar, med cirka 15 barn på varje.
nEn skola för årskurs F-3 bör ha minst 100 elever.
nEn skola för årskurs 4-6 vid bör ha minst 2 klasser/årskurs, totalt minst 120 elever.
nEn skola för årskurs 7-9 bör ha 3 klasser/årskurs, totalt minst 200 elever, men helst 300.
- Det är ställningstaganden vi gör, säger Lars Nilsson som menar att det finns en koppling mellan olika enheters storlek och kvalitén på verksamheten, bland annat när det gäller personalen möjlighet att samarbeta, pedagogiskt utvecklingsarbete och fördelning av arbetsuppgifter. Sedan finns också möjlighet för olika skolor i närområdet att kunna samarbeta.
Modellen samt fler konkreta förslag på hur en ny skolstruktur ska se ut ska från den 15 april ut på medborgardialog. Detta innan politikerna får ta ställning till ett färdigt förslag och fatta beslut.