Handslaget är fast. Ögonen spelar av energi och skrattet klingar spontant.
Det är gott att vara hemma hos föräldrarna, spisa julskinka och paltkok i mammas kök. En något mera tilltalande meny än den som bjuds i Nigerias huvudstad Abuja.
- Jo vars, maten där är kanske ingen tiopoängare. Men det finns så mycket annat att tycka om istället, säger Markus Lundgren och ler.
Passion för resor
Förste ambassadsekreterare i Nigeria, det är inte kattskit för en 33-åring från Piteå, eller Kullbacken i Hortlax för att vara mera precis.
Det var där som Markus stora fritidsintresse grundlades.
- Jag har alltid älskat att resa. Jag samlar på resor och har gjort det ända sedan jag gick ut samhällsprogrammet på Strömbacka, säger han.
Passionen har med åren utvecklats till en lidelse, ett begär som numer finns registrerat vid olika klubbforum på internet bland likasinnade.
260 länder runt jordklotet har Markus Lundgren hunnit besöka.
En del länder har han avverkat snabbt, på en dag eller två. Några har han gett veckolånga vistelser och vissa, som Kina, hela tre år.
Pluggade kinesiska
Det drog igång på allvar när Markus efter gymnasiet kom som utbytesstudent under ett halvår till en bibelskola i USA.
Sedan gick han på handelshögskola, läste tyska och u-landskunskap. I Guatemala gnuggade han spanska, följt av stipendium och ett års utbildning i Kina för att lära sig det kinesiska språket mandarin.
Dörröppnare
Efter ytterligare skolning hemmavid på diplomatprogrammet vid UD i Stockholm var Markus mogen för ett jobb på Svenska ambassaden i Peking som andre ambassadsekreterare.
2008 klev han på tåget.
- Ambassaden är till viss del svenska företagens förlängda arm för kontakter och affärsetableringar. Och vi är hela tiden behjälpliga som dörröppnare.
- Under min tid på ambassaden kom elva svenska ministrar på besök för att på olika sätt bidra med sin närvaro. Även kungen och kronprinsessan var där i olika omgångar 2010.
- I kontakten med kinesiska politiker och myndigheter, där titlar och ordnar tolkas helt annars än hemma, går det inte att nog värdera den här typen av uppbackning, konstaterar Markus Lundgren.
Tuffaste regionen
Efter tre år i Kina var kontraktstiden över. Då signerade ynglingen från Piteå ett motsvarande långt anställningskontakt vid ambassaden i Nigeria, i en av världens tuffaste regioner med omfattande korruption, religiösa motsättningar, en växande våg av terrordåd och till det en extremt utbredd fattigdom.
Fem svenskar finns vid ambassaden i Abuja. Markus är nummer två på skalan, direkt underställd ambassadören.
- Nigeria är en rätt svår marknad att verka på. Mycket är annorlunda än vad vi är vana vid hemifrån. Om Kina är väldigt organiserat är Nigeria synnerligen oorganiserat.
Fem kilo packning
- Annars är intentionen densamma, att ge svenska företag ingångar till politiker och beslutsfattare. Ericsson, Atlas Copco, Sandvik, ABB är några etablerade företag på plats. Totalt bor det ungefär hundra svenskar i Nigeria.
Då Markus kuskar jorden runt på egen hand, oftast själv, ibland med kompisar, bär han aldrig på mer än fem kilo packning.
- Toalettartiklar, några ombyten plus tvättmedel, det är allt.
Men då han i går styrde kosan tillbaka mot Afrika fanns det 30 kilo med i bagaget, till övervägande delen matvaror.
- Ost, kaffe, fruset fläsk, lax, kött och medhavd margarin går inte att jämföra med motsvarigheten i Nigeria. Menymässigt bytte jag ner mig då jag lämnade Kina. I Nigeria är fufu basföda, sötpotatis mosad till en vit klibbig smaklös massa, berättar 33-åringen.
Inte kräsen
Annars är Markus allt annat än kräsen. Under sina många resor bor han som regel spartanskt och testar gärna allt inhemskt utbud i matväg.
- Jag har ätit både råtta, skorpioner och fågelbosoppa i Kina, marsvin i Peru, blåsfisk i Japan, orm i Vietnam som är en lokal delikatess, rostade kackerlackor, grodor, gräshoppor och faktiskt, jag har aldrig blivit farligt magsjuk.
Otal gånger har han dock blivit gripen av poliser, för diverse påhittade orsaker och i regel med mutor som krav för ett frisläppande.
Två rånförsök
- Värst var när jag anklagades för att smuggla kärnvapen. Jag har i vart fall aldrig betalat några mutor, men alltid till slut släppts fri ändå.
Två rånförsök finns med på kontots mörka baksida.
- Jag blev överfallen och knivhotad i Albanien, nedbrottad av två personer under en resa i Senegal. Dessbättre klarade jag mig båda gångerna utan att förlora några pengar. Däremot har jag drabbats av ficktjuvar ett par gånger.
- I Nigeria har jag en egen CD-skyltad diplomatbil. Tack vare den undgår jag polisens alla märkligt upprättade vägkontroller där de skinnar folk på pengar. Det är som sagt ett kaotiskt land, Nigeria.
- Genom jobbet här kan jag scanna av hela Afrikas fastland. Jag har nu tre länder kvar att besöka, Mali, Elfenbenskusten och Burkina Faso, och dessa tänker jag åka till då jag får semester.
Bevakad i Nordkorea
Av 260 länderna som 33-åringen avverkat är 167 medlemmar i FN-familjen. Totalt har FN 194 medlemsländer och Markus mål är att besöka dem alla.
- Störst intryck har nog Nordkorea gjort, ett otroligt annorlunda land. Jag var där för att hälsa på en kollega under min Kina-period, och under hela resan hade jag två skuggor i hasorna som bevakade varje steg jag tog. Ett annat land som gjorde stort intryck var Bhutan, ett litet kungadöme mellan Indien och Kina.
När Markus Lundgren nu återvänder till Nigeria har han 1,5 år kvar på anställningskontraktet.
- Efter det hoppas jag kunna gå vidare i diplomatsvängen. Får jag drömma ser jag en fortsättning någonstans i södra delarna av Asien eller Mellanöstern, säger han och doppar ett pepparkakshjärta i kaffekoppen.