Ofta när jag går runt och kikar i affärer på olika glassaker har jag funderat på hur man gör sådana. Jag besökte därför glasblåsaren Linda Isaksson, som äger Heta hyttan, för att ta reda på hur man egentligen gör när man blåser glas.
Det allra första som Linda börjar med när vi kommer är att hon startar upp den stora ugnen där hon ska värma glaset.
Hon stoppar in en lång pinne med lite eld på i ugnen som startas med gas. Det dånar till och efter ett tag brinner det för fullt och en enorm värme sprids i rummet.
Att det blir jättevarmt är inte så konstigt eftersom att just den ugnen blir 1 300 grader varm och den andra ugnen, där glasmassan finns, blir 1 100 grader.
Gammalt hantverk
Under tiden som Linda förbereder alla verktyg berättar hon att glasblåsning är ett hantverk som är över 2 000 år gammalt.
- Vi gör glas på samma sätt som de gjorde under romarnas tid, säger Linda Isaksson, som själv har arbetat med glasblåsning i 14 år.
Hon har alltid varit intresserad av hantverk och sökte sig därför till glasskolan i Orrefors där hon gick en tre år lång utbildning. Därefter jobbade Linda i några år innan hon startade sitt företag.
- Man måste börja med att arbeta som assistent i fem år för att träna upp sin teknik, säger Linda.
Tillsammans med kollegan Linnea Nyberg skapar Linda en mängd olika glasföremål. Många gånger krävs det att de är två stycken för att det ska bli lättare att göra olika saker.
- Vi arbetar tillsammans i ett team. Det bästa är att vara två stycken, helst tre för att det ska gå fortare, säger Linda.
Viktigt med rätt teknik
Linda använder sig av återvunnet glas, som smälts ner i den ena ugnen, när hon blåser glas. För att kunna arbeta med glas måste glasmassan bli 1 100 grader.
Med ett långt blåsrör tar hon upp en bit från den sirapsliknande glasmassan. Hon blåser till och en liten bubbla börjar formas. Jag har alltid trott att man måste ha jättestora och starka lungor för att kunna blåsa glas, men det stämmer inte. Linda berättar att det handlar mer om att man har rätt handlag och känsla för att blåsa. Det bygger mycket på teknik.
- Det är en myt att man måste ha stora lungor. Man behöver inte blåsa in mer luft än vad som ryms i formen.
Egentillverkad skål
När Linda frågar om jag vill prova att göra en egen skål blir jag jätteglad. Efter noggranna instruktioner om hur vi skulle gå tillväga sätter jag mig tillrätta vid arbetsbänken.
Jag får ta på mig långa skyddsärmar och skyddshandskar för att jag inte ska bränna mig.
Efter att Linda har format glaset runt samt rullat det i den blå färgen, som är pulveriserat glas, placerar hon pinnen framför mig. Nu gäller det för mig att rulla pinnen fram och tillbaka samtidigt som jag med en tång ska öppna upp klumpen.
Man har bara sju sekunder på sig att hantera glaset innan det blir för kallt för att formas, så det gäller att ha tungan rätt i munnen och vara försiktig så att man inte trycker iväg glaset åt fel håll.
Linda värmer upp glaset i den ena ugnen mellan varven och till slut så har jag gjort en skål som sedan skulle kallna i ett dygn innan man kan ta i den.
Glastomte
Efter att jag även fick prova på att blåsa glas, som resulterade i en stor bubblig glasbubbla, fick jag och fotografen Camilla se på när Linda och Linnea gjorde en glastomte.
Det var häftigt. Med stor skicklighet och noggrannhet fixade Linda till skägget och tomtens luva. Den blev jättefin.