Fina fröken Degerman var släkt med Carl Jonas Love Almqvist
Det har gått snart 50 år sedan fröken Emma Degerman gick ur tiden, en dam med minnen från brukstiden i Jävre, herrgårdsliv på Strömnäs och som växte upp i en tid då rangskillnad var en realitet och Piteå hade en verklig societet.
Axel Fredrik Almqvist som var nära släkt med skalden Carl Jonas Love Almqvist, var Emma Degermans morfar.
Foto:
En av sönerna Johan Olof, var den som startade bruksrörelsen på Degerfors i Jävre och som också blev den förste patronen i Jävre.
Modern dog ung
Av Johan Olofs två söner blev Erik sedan brukspatron men som dock, efter att ha iklätt sig en del borgensförbindelser, måste gå i konkurs. Därefter lades bruket ner. Sågrörelsen fortsatte dock en tid med Johan Olofs bror Carl Erik som disponent. Skogstillgångarna avyttrades sedan till Aktiebolaget Storfors.
Emma Degerman föddes den 4 november 1871 på Strömnäs som dotter till jägmästaren Carl Erik Degerman och hans maka, i första äktenskapet, Emma Fredrika Sofia, född Almqvist, och växte upp tillsammans med syskonen Carl Axel Helmer, född 1867 och Selma Hildur Fredrika, född 1869.
Bara några dagar efter Emmas födelse avlider modern i en ålder av 29 år.
Fyra år senare gifter Carl-Erik Degerman om sig med Amalia Ulander. De fick sedan barnen Märta, född 1876, Oskar Hjalmar 1877, Gustaf Adil, född 1881 och Amalia, född 1894. Fadern var 56 år när sista barnet föddes.
Carl-Erik Degerman blev 1869 jägmästare i Piteå norra revir och var verksam som sådan till 1904, då han fick pension.
Efter pensioneringen ägnade sig Degerman, som hade konstnärlig begåvning, åt att bland annat skulptera och måla.
Snillrik släkt
I Emma Degermans blod flöt inte bara blod från den norrländska köpmanssläkten Degerman utan även från en av Sveriges snillrikaste 1700-talssläkter, nämligen Upplandssläkten Almqvist, vars mest kände medlem var författaren Carl Jonas Love Almqvist.
Tittar man tillbaka i tiden finner man att Emma Degermans morfarsfarfar var Carl Johan Love Almqvists farfar, teologen och professorn i dogmatik i Uppsala, riksdagsmannen Jonas Almqvist som levde åren 1729-1808. Hennes morfarsfar var teologie professorn sedermera biskopen i Härnösand Erik Abraham Almqvist.
En av sin tids mest snillrika teologer som med en ledande ställning i rikspolitiken förenade en stor administrativ duglighet som ledare för sitt jättestora stift, nuvarande Härnösand och Luleå stift.
Biskopens son " Medicine och Philosofie Doctorn, Chirirgie magistern" Axel Fredrik Almqvist kom på 1830-talet till Piteå som stadens förste provinsial-, lasaretts- och militärläkare.
År 1837 stod han som fadder när brukspatron Erik Degerman på Degerfors låter döpa sin son Carl-Erik. Denne Carl-Erik blir så småningom Almqvists måg och Emma Degermans far.
Kärlekstragedi
Carl-Erik Degermans andra hustru , Emmas styvmor, Amalia Ulander var mycket musikalisk. Hon hade avgångsbetyg från musikaliska akademin som pianist och sångerska.
Genom sin morfars ställning som militärläkare hade familjen en stark anknytning till Fältjägarnas officerskår. Detta gällde även Degerfors herrgård och genom detta blev det även en hel del giftermål
En författarinna, von Qvanten, för övrigt släkt med Erik Degermans hustru Fredrika Lindgren, skrev på sin tid en tragisk kärleksnovell med handling från Degerfors bruk.
Men några kärlekstragedier som författarinnan von Qvanten berättat om från Degerfors, där en dotter förskjuts, förekom dock inte. Författarinnan Aurora Magdalena var född Örnberg i Piteå och gifte sig med finlandssvenske skalden, den adlige Emil von Qvanten
Aurora Magdalena von Qvanten författade under pseudonymen Turdus Merula bland annat romanerna Rosa Arntson (1868), Musikerns dotter (1881) och En roman på landsbygden (1882) samt gjorde sig känd även som flitig översättarinna. Turdus Merula är för övrigt det latinska namnet för koltrasten.
Spritkassörska
- I en salongsflygel ( en flygelbyggnad som nu är borta) fanns ett spel som liknande biljard som vi brukade roa oss med. Där fanns även ett litet rum där en farbror åt mig bodde. Han dog senare i lungfel. En annan farbror for till Afrika och blev diamantsökare. Han blev sedan kvar där hela sitt liv, har Emma Degerman berättat vid ett tillfälle.
Sedan Emma Degermans far blivit jägmästare köpte han Strömnäshemmanet och byggde en stor gård, där nu Strömbackaskolans huvudbyggnad står.
Där föddes Emma Degerman. Huset där hon föddes är rivet.
- Far anlade den stora trädgården på Strömnäs som nog var den vackraste som fanns den här tiden, ja, det var en riktig park, Till gården hörde ett stort jordbruk och vi hade upp till 18 kor, erinrade sig Emma Degerman vid samma tillfälle.
Emma Degerman, som förblev ogift, gav sig ut i förvärvslivet och tillträdde 1915 befattningen som kassörska vid Piteå spirituosabolag.
Där var hon anställd fram till pensioneringen. Hon gick ur tiden 1960.
Så jobbar vi med nyheter