Osynlig på elfakturan. Vi betalar ändå. Via elcertifikatavgiften är alla vanliga elkunder med och finansierar storsatsningen på vindkraft i Markbygden utanför Piteå. Kostnad: upp till 16 miljarder kronor per år.
År 2007 försvann posten "elcertifikatavgift" från elfakturan. Men det betyder inte att vi elkunder har slutat att betala för att det ska produceras mer grön el i Sverige. Vindkraftsbygget i Markbygden är exempelvis helt beroende av subventioner via elcertifikatsystemet (se faktaruta på sidan 8).
- Så pass låga elpriser att det lönar sig att bygga vindkraftsparker har vi inte och ser vi inte framför oss heller, säger Niclas Damsgaard, ekonomie doktor med fokus på elmarknaden.
8-12 terawattimmar per år
Vindkraftsparken i Markbygden beräknas, fullt utbyggd, producera 8-12 terawattimmar per år. Med ett certifikatpris på 150-500 kronor per styck, kommer Markbygden Vind AB att via elcertifikatsystemet kunna räkna hem mellan 1,2 och 4 miljarder kronor per år vid en produktion av åtta terawattimmar per år. Vid en årsproduktion på 12 terawattimmar kan subventionen via elcertifikat bli mellan 1,8 och 6 miljarder per år. I ett extremfall med certifikatpriser på 1 000 kronor styck, kan subventionen bli 12 miljarder per år. Enligt Energimyndigheten kan en sådan situation uppstå om utbyggnaden av förnybar el sinkas, exempelvis på grund av otillräckliga elnät.
Niclas Damsgaard är inne på samma linje.
"Hur högt som helst"
- Om det blir flaskhalsar i utbyggnaden kan priset mycket väl sticka iväg upp till 500 eller 1 000 kronor, ja då kan priset bli hur högt som helst, säger han.
Förra året utfärdades totalt drygt 15,5 miljoner elcertifikat i Sverige. En fullt utbyggd vindkraftspark i Markbygden skulle vara berättigad till 12 miljoner certifikat.
- Det är klart att det blir en betydelsefull aktör som definitivt kan ha påverkan på priset, eftersom en stor del av de elcertifikat som ska bli tillgängliga för marknaden kommer därifrån. De kan välja att hålla tillbaka sina certifikat. Då kan priserna sticka iväg ordentligt, säger Niclas Damsgaard.
Moms på 25 procent
Momsen på elcertifikat är
25 procent. Dessutom tar elhandlarna ofta ut lite extra för att bland annat täcka de administrativa kostnaderna för handeln med elcertifikat. Påslaget kan i genomsnitt uppskattas till 10 procent av elcertifikatpriset, enligt Energimyndighetens rapport "Konsekvenser för elkunden av en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet".
Inklusive moms och elhandlarnas påslag beräknas de svenska elkunderna betala mellan 1,6 och 5,4 miljarder kronor per år vid en åtta terawatts utbyggnad i Markbygden. Vid en årsproduktion av 12 terawattimmar skulle kostnaden för kunderna bli mellan 2,4 och 8 miljarder per år. I extremfall drygt 16 miljarder, räknat på ett elcertifikatpris på 1 000 kronor.
Flera personer som PT har varit i kontakt med på Energimyndigheten, är tveksamma till att elcertifikatystemet skulle hålla för en utbyggnad av 12 terawattimmar i Markbygden. I sådana fall skulle systemet möjligen behöva göras om.
"Höga ambitioner"
- Med stödet som finns i dag kan Sverige bygga någonstans mellan 14 och 16 terawattimmar förnybar elproduktion utöver den som finns i dag. Om Markbygden byggs så kommer den att ta upp en stor del, vilket ger lite utrymme för annan förnybar el, säger Martin Johansson, handläggare på Energimyndigheten.
Förra året producerades det totalt ungefär 2,5 terawattimmar vindkraft i Sverige. Enligt Martin Johansson finns planer på ytterligare 40-50 terawattimmar.
- Det finns väldigt mycket höga ambitioner, säger han.
Den största vindkraftsparken i Sverige i dag är havsbaserade Lillgrund i Öresund. Den producerar 0,3 terawattimmar per år.