"Dessa brott har en smittoeffekt"

Efter händelserna på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm dök flera hot om angrepp på skolor upp på olika håll i landet. - Den här typen av brottslighet har en smittoeffekt och gör så att andra kommer i liknande tankegångar, säger psykiatern Ulf Åsgård till PT.

Ulf Åsgård, psykiatriker.

Ulf Åsgård, psykiatriker.

Foto: ULF PALM / SCANPIX

PITEÅ 2010-03-17 06:00
Internethotet mot Strömbackaskolan var en av flera incidenter som inträffade i svenska skolor under måndagen.
I Västervik hölls en skola stängd under gårdagen efter hot om skottlossning och i Borås bevakade polisen en grundskola efter att en pojke hotat att ta med sig ett gevär och döda elever och lärare.
Båda hoten levererades via internet och nätet verkar vara en gemensam nämnare när det gäller skolmassakrer.
Kort tid
- Min uppfattning är att de som verkligen har för avsikt att genomföra en skolmassaker lägger ut verbala hot eller filmer när det är väldigt kort tid kvar. I Finland var man på väg att ingripa senast, men polisen bedömde att pojken kunde ha kvar sitt vapen och det är tråkigt, säger psykiatern Ulf Åsgård till PT.
Enligt Åsgård har de som ligger bakom hoten allvarliga problem.
- De kan vara frustrerade och hämndlystna eller deprimerade och självmordsbenägna. Trassliga relationer och känslan av att vara förbigången kan också vara utlösande faktorer. De som genomför en skolmassaker är praktiskt taget alltid tonåriga pojkar och väldigt många lägger ut saker på internet innan attacken, berättar psykiatern.
När sker den första skolmassakern i Sverige?
- Det är omöjligt att säga. Skolmassakrer uppträder slumpvis och det kan ske om en månad eller aldrig. Det är ett extremt ovanligt fenomen och statistiskt sett är risken väldigt liten i Sverige, menar Åsgård.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om