Cheferna omfattas inte av tvånget
- Stämpeluret är en förlegad manick från 1890-talets England, en symbol för kontroll och misstro mot de anställda. Att man på känt manér döpt om den till det mer modernt klingande flexklocka ändrar inget i sak.Det säger Matz Lindberg, facklig förtroendeman och lärare på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Piteå.
Matz Lindberg, Lärarnas riksförbund, anser att stämpelklockan om än i modernt utförande och namn är en förlegad manick från 1890-talets England som syftar till att kontrollera de anställda. I augusti tvingades även lärarna på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Piteå att börja använda flexklocka. Överst ses en bild av originalet.
Foto: Robert Lundberg
Skenargument
Men det finns inget direkt samband mellan stämpelur och semesteranställning, berättar Mats Lindberg som företräder Lärarnas riksorganisation (LR).
Han köper inte arbetsgivarens argument att flexklockorna behövs för lönerutinernas skull.
- Jag menar att försöket med flexklockor på skolor i Piteå ska ses i ett större, nationellt sammanhang; Sveriges kommuner och landsting (SKL) vill förändra hela skolans hantering av arbetstid. Lärarna ska behandlas som andra kategorier av anställda.
Omfattas inte av tvånget
- Men bland de kommunanställda finns många olika typer av arbeten med olika förutsättningar för de anställda att hantera arbetstiden. Ledningen vill dock att det ska vara lika för alla och rättvist. Okej, säger jag, men hur kan det då komma sig att cheferna - avdelnings-, förvaltnings- och enhetschefer - inte omfattas av stämpelurstvånget? frågar sig Matz Lindberg.
Han tycker att man i Piteå kommun med sin positiva inställning till stämpelur har en anmärkningsvärt gammalmodig syn på hur arbetstiden ska hanteras, när, hur och var saker ska utföras.
Så jobbar vi med nyheter