- Det finns skäl att se över planen. Den är gammal och även om grundtankarna håller behöver den uppdateras, säger Torbjörn Johansson, räddningschef i Piteå kommun, som bekräftar att det övas ingenting i Piteå kring hur olja på land ska hanteras.
- Men vi och Piteå kommun känner varandra väl och vi har agerat tillsammans när exempelvis olja lade sig på stränderna på Fingermanholmen för några år sedan, säger Torbjörn Johansson, som uppger att kommunen varit förskonad från oljeutsläpp senaste åren.
Piteå undantag
Piteå är ett undantag i den rapport EU-projektet Baltic Master II tagit fram, och som visar att två tredjedelar av Sveriges kustkommuner är oförberedda om det skulle inträffa en oljeolycka som leder till skador på land. Mindre än en tredjedel av kommunerna har en plan som de testat genom att öva.
Margaretha Ericsson vid EU-projektet säger att det finns inga lagstyrda krav på att kommuner måste ta fram beredskapsplaner som reglerar sanering.
- Men det blir jobbigt om en olycka inträffar, och runt Östersjön inträffar det 130 fartygsolyckor varje år, säger hon.
Planer på hur oljeutsläpp till sjöss och till lands ska hanteras är däremot reglerat i lag där räddningstjänsten i Piteå arbetar efter lagen om räddningstjänstinsatser. Där ingår att ta hand om oljeutsläpp inom ett område från Pitsundsarmarna i söder till Svartudden/Djupviken i norr.
Hamnen förberedd
Claes-Robert Johansson är säkerhetschef vid Piteå djuphamn. Han uppger att hamnen hanterar 300 000 kubikmeter oljor och kemikalier per år och personalen är förberedd om något händer.
- Vi har en beredskapsplan som uppdateras varje år. Händer det något stoppas all lossning eller lastning och räddningstjänsten larmas. Sedan följer vi en checklista för hur vi ska agera, säger Claes-Robert Johansson, som pekar på att utsläpp och spill som hamnar på marken går ner i hamnens "Ofasystem". Spillet går igenom en avskiljning där det som finns kvar tas om hand av återvinningsföretaget Sakab.
- Sker oljespill i vattnet har vi kapacitet att lägga ut länsar som klarar att dras runt ett 250 meter långt fartyg, det största som får gå in till Haraholmen, säger Claes-Robert Johansson.
Fullgott skydd
Han känner sig trygg med hur det fungerar vid Piteå Djuphamn.
- Skulle det ske ett utsläpp längre ut till sjöss blir det Kustbevakningens sak att ta hand om oljan. Vi har också i Bottenviken fördelen med att sedan tio år måste alla tankfartyg vara dubbelbottnade, och under vintern måste fartyg vara isklassade. Det gör att vi har ett fullgott skydd, säger Claes-Robert Johansson.