Bästa semlan är korad

Lagom mycket mandelmassa, porös och god bulle, ljuvlig, en komplett semla. Så lyder omdömet för den godaste semlan i Piteå-Tidningens semmeltest som i år genomfördes på ortopeden på Piteå älvdals sjukhus.

Eva Palage pysslar med sitt smakprov. Det gäller att lukta, klämma, betrakta och tugga.

Eva Palage pysslar med sitt smakprov. Det gäller att lukta, klämma, betrakta och tugga.

Foto: Robert Lundberg

PITEÅ 2012-02-21 06:00

Det märktes att årets semmeljury har ätit en och annan semla i sina dar. Där fanns klara åsikter om hur en perfekt semla ska smaka, hur söt grädde man vill ha, hur fluffig bullen ska vara och hur mycket eller lite bittermandel det ska smaka av mandelmassan. Juryn var övervägande enig i sin bedömning av de tolv semlorna men då det kom till Krokodils hemgjorda semla gick åsikterna isär. Någon höjde den till skyarna och gav den högsta betyg medan en annan klagade på att den hade för lite grädde och en bismak på mandelmassan.

Ris och ros
Skönhetstävlingen vanns av Kvartersbageriets semla, tätt följd av Ekbergs semla. "Som en semla ska se ut", var det allmänna omdömet. I det här fallet visade sig utsidans skönhet, väl återspegla insidans godhet och testets totalvinnare blev semlan från Kvartersbageriet.

Att smaka sig igenom tolv semlor var ingen match för juryns semmeldrottning, Marie-Louise Forssell, som hade inlett dagen med att äta en semla till frukost. Genom testet åt hon så en fjärdedels semla av varje sort plus en extra "kvart" av vinnarsemlan.

Fyra till fem i veckan
- Jo, jag äter nog i snitt fyra till fem semlor i veckan under några intensiva veckor i början av året. Jag brukar börja tidigt med saffranssemlor till jul för att sedan övergå till vanliga semlor i februari. Dessutom bakar jag minst en omgång semlor själv, utöver de jag köper, säger Marie Louise Forsell.

Det fälldes en hel rad intressanta omdömen under testets gång, men det märkligaste stod ändå Karin Hammarsten för då hon kommenterade semlan från Café Röda Lyktan.

- Det var långt bett i bullen.

Den inbitne mjukkakebagaren kan möjligen känna igen uttrycket som betyder att den är lite seg. Om det sedan är positivt eller negativt är upp till var och en att bedöma.

Fotnot: Semmeltestet går ut på att ett antal personer får bedöma varje semla, visuellt och smakmässigt, utan att veta varifrån semlan kommer.

FAKTA Intressanta årtal ur semlans historia

1500-talet: Speciella "simlebagare" finns nu i Köpenhamn. Hålet i semlan införs.

1679 Semlan är nu etablerad i Stockholm.

1700-talet Mandeln blir mer allmän. Man stöter eller maler den och blandar den med grädde och semlans inkråm.

1800-talet Innanmätet kryddas med kummin och pomerans.

1850 Mandelmassan börjar användas i "hvetesimlan", som då serverades med varm mjölk, stundom med smält smör.

1890 Semlan får den form den har i dag.

1930-talet Den vispade grädden blir allmänt förekommande i semlan. Dagens semla får sin profil.

1950-talet Jordbruksnämnden mottar en polisrapport om en Malmöbagare som bakat och sålt semlor före fettisdagen. Man fick vid denna tid dessutom bara baka och sälja semlor på tisdagar. Källa: Semleakademin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om