Axel, 21, till krigets Afghanistan
I maj åker Pitekillen Axel Salomonsson, 21 år, till Afghanistan för att tjänstgöra i ett skyttekompani. Han kommer att vara placerad i Mazar-i-Sharif där två svenska officerare nyligen sköts till döds.- Jag har accepterat riskerna som finns, säger han.
Pitekillen Axel Salomonsson, 21 år, packar väskan för ännu en veckas utbildning i Kungsängen. I maj åker han till Afghanistan för att tjänstgöra i ett skyttekompani vid utlandsstyrkan.
Foto: Sanna Eriksson
Beslutet att åka utomlands har växt fram och en bidragande orsak är Axels värnplikt - en av Sveriges allra tuffaste.
- Jag gjorde lumpen som fallskärmsjägare i Karlsborg. Det innebar väldigt många prövningar och jag kom ödmjuk därifrån. Som yngre var jag tveksam till att göra värnplikten, men det ändrades efterhand. Jag trivdes jättebra, berättar 21-åringen.
Muckade
Axel Salomonsson muckade som värnpliktig sergeant i december 2008. Då hade han inga planer på att söka till den svenska utlandsstyrkan.
- Jag började jobba på Kebnekaise fjällstation. Efter ett tag fick jag höra att ett befäl jag hade under värnplikten skulle till Afghanistan och det fick mig att skicka in en ansökan, säger Axel.
I höstas intervjuades han och ett tag senare kom beskedet att han antagits till FS19 - styrkan som I19 i Boden och Jägarbataljonen i Arvidsjaur rekryterat och som far ned till Afghanistan i maj.
- Det finns många skäl till att jag åker. Jag har ett stort intresse för vad som händer i världen och det känns bra att åtminstone en gång i sitt liv göra en insats på plats, bortanför Faddergalan och Rädda barnen. Dessutom passar det bra att åka tidsmässigt och det blir ett stort äventyr som man även tjänar pengar på, säger Axel Salomonsson.
Dödades
Han började utbildningen för uppdraget, på Livgardet i Kungsängen, i februari.
Några dagar senare sköts två svenska officerare, en 31-årig löjtnant och en 28-årig kapten, till döds under en patrull väster om Mazar-i-Sharif. En lokalanställd tolk dödades också och ytterligare en svensk soldat skadades.
Händelserna har dock inte ändrat Axel Salomonssons inställning.
- Det är klart att man reagerar med dysterhet när två landsmän blir nedmejade i ett bakhåll hundratals mil hemifrån. För mitt beslut att åka dit gör det dock ingen skillnad, men det skulle självklart vara en oerhörd tragedi för min familj och mina vänner om jag skulle skadas eller dö i Afghanistan, säger 21-åringen.
Många diskussioner
Hans beslut att göra utlandstjänst har lett till många diskussioner vid köksbordet i föräldrahemmet.
- Vi har haft högt till tak och pratat extremt mycket, speciellt efter det att svenskarna dödats. Mamma och pappa har berättat om sin rädsla, men de har inte försökt hindra mig från att åka. De tycker att det är mitt beslut och stöttar mig oavsett vad jag väljer att göra, berättar Axel.
Utbildningen på Livgardet pågår i fyra månader och är tuff eftersom den ska förbereda svenskarna på vad som väntar nere i Afghanistan.
- Det är intensiva och långa dagar och man måste vara fokuserad. Det är skönt att komma hem till Piteå under helgerna och vila upp sig, säger Axel Salomonsson.
Han tycker det är rätt att Sverige deltar i Isaf-styrkan, men är inte odelat positiv.
- Jag tror på insatsen som görs. Det finns dock utrymme för kritik mot alla civila dödsoffer i södra Afghanistan. Som soldat på plats uppfyller man svensk utrikespolitik, men jag själv är ingen ivrare som är säker på att insatsen bör utökas.
Axel är övertygad om att han kommer att göra ett bra jobb och tänker inte tveka om det bränner till.
- Om vi blir attackerade och påskjutna måste vi försvara oss. Krasst skulle det kunna sluta med att man dödar andra människor, men jag är införstådd med att det kan bli en del av jobbet. Det kommer förmodligen att smälla igen och man får vara beredd på svåra situationer. Jag är inte rädd och skulle självklart inte åka iväg om jag trodde att jag skulle dö, säger han.
Ingen militär lösning
21-åringen, som är en av de yngsta i FS19, tror inte att det finns någon militär lösning på konflikten.
- I största allmänhet är nog Afghanistan i en brytpunkt där det är svårt att sia om framtiden för landet. Som jag ser det så är Isafs viktigaste uppgift att bemöta afghanerna med öppenhet och respekt samtidigt som vi stöttar deras polis och militär för att främja fredsprocessen. Vi är trots allt gäster i deras land, säger Axel Salomonsson.
Så jobbar vi med nyheter