I den nya skollag som träder i kraft den första juli nästa år, kommer det att finnas krav på lärarlegitimation.
Krav på behörighet i de ämnen som en lärare undervisar i har förvisso alltid funnits, men syftet med lärarlegitimationen är att kraven skärps.
Klar
I början av mars berättade PT om den kartläggning som Piteå kommun planerade genomföra för att få en bild av hur många situationen ser ut bland den kommunala lärarkåren.
Den kartläggningen är nu klar.
- Jag har inte siffrorna direkt framför mig, men jag vill minnas att det handlar om tre procent som undervisar i ämnen som de inte har behörighet i, säger skolchefen Ingemar Jernelöf.
Tre procent motsvarar mellan 30 och 40 lärare.
Eftersom det handlar om mer än tusen anställda lärare innebär någon decimal fort att det omfattar ytterligare några personer.
Oroar inte
Men siffran oroar inte skolchefen.
- Det är på inget sätt några alarmerande siffror om vi jämför oss med andra kommuner. Det ser ut på ungefär liknande sätt på många håll, säger han.
Exakt vad som händer sedan kartläggningen genomförts, kan han inte säga i dagsläget.
Individuella bedömningar
- Nu har vi underlaget. Vi kommer naturligtvis att titta på den individuella behörigheten inom alla skolor. Det kan ju exempelvis vara så att en lärare undervisar i två ämnen, men har behörighet i ett annat som den inte undervisar i, säger Ingemar Jernelöf.
Vill veta
På enskild individnivå kan kartläggningen förstås komma att uppfattas som problematisk. De som saknar behörighet vill förstås veta vad som kommer att hända, om de måste läsa in särskilda poäng, om de tvingas bort från sina tjänster.
Befogade frågeställningar kan tyckas.
Ingemar Jernelöf konstaterar att det finns fastlagda regler hos Skolverket som anger hur mycket som måste läsas in för att erhålla behörighet.
- Jag tror som sagt var inte att det blir några större problem att lösa de frågeställningar som kan komma att uppstå. Vi har ju exempelvis Lärarlyftet att tillgå även om dess ekonomiska ramar är begränsade, säger han.