I Sverige finns det i dagsläget cirka 64 000 skyddsrum. (Arkivbild)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansvarar för tillsyn och kontroll av skyddsrum och efter en godkänd fullständig kontroll får ett skyddsrum ett senast godkännandedatum. PT har begärt ut listor över skyddsrummen i Pite älvdal och bland Piteås 227 skyddsrum är alla senast godkända under 2000-talet, men endast 6 av dem kontrollerades fullständigt under år 2020.
Arvidsjaurs 53 skyddsrum har fått godkänt mellan åren 1975 och 2005.
– Det ser ut så runt om i Sverige att det är vissa orter som inte har varit prioriterade. Eftersom vi har så begränsade möjligheter till kontroller årligen så har vi fått fokusera på till exempel Gotland som vi kontrollerade noga 2017 och 2018, sedan har större städer och kusten prioriterats, säger Anders Johannesson.
De 8 skyddsrum som finns i Arjeplog har senast godkänts under 2008 och 2009. Bland Älvsbyns 62 skyddsrum har myndigheten utfört en fullständig kontroll mellan 1998 och 2010.
Borde de ha besiktats mer nyligt?
– Det beror på. Det är klart att vi önskar att vi kunde göra mycket mer kontroller, men vi har de resurser vi har och vi har gjort det efter bedömningar och prioriteringar, säger Anders Johannesson.
Kan befolkningen lita på att skyddsrummen fortfarande är godkända även fast det var längesedan det gjordes en fullständig kontroll?
– Ja, godkännandedatumet är när vi var på plats senast men om fastighetsägaren sköter sitt fastighetsunderhåll så ska skyddsrumsfunktionen inte ha ändrats, säger han.
MSB gör även tillsyner för att få en övergripande blick över skicket. En tillsyn leder inte till föreläggande om åtgärder, men om det finns brister tas skyddsrummet ut för en så kallad fullständig kontroll.
I Arvidsjaur har myndigheten gjort tillsyn i 15 skyddsrum. Ett exempel är skyddsrummet på Stationsgatan 18 som godkändes i december 1975. Under tillsynen förra året framkom det brister och det kommer att tas ut för en fullständig kontroll framöver.
I Piteå har 37 tillsyner gjorts mellan 2011 och 2023 medan det hittills inte har gjorts några alls i Arjeplog och Älvsbyn. Enligt myndigheten beror det på att man prioriterat andra orter.
"Grunden för vilka orter som tas ut är bland annat inom vilket område den ligger utifrån ett krigsstrategiskt perspektiv och när det senast godkänts vid kontroll", skriver en handläggare vid MSB i ett mejl.
MSB får ett tillskott av regeringen på 100 miljoner kronor för att rusta upp landets skyddsrum och en del av det är att uppdatera äldre filtersystem till modernare.
– Sedan finns det en del större skyddsrum som är insprängda i berg eller specialskyddsrum som har plats för flera tusen människor och de har en större driftanläggning. Vi satsar också på att upprusta sådana skyddsrum, säger Anders Johannesson.
Det är oklart exakt hur många normalskyddsrum som behöver uppdateras, men Johannesson konstaterar att det rör sig om en hel del.
– Det är kanske en femårsplan vi behöver för att komma en bit på vägen.
Hur är skicket på landets skyddsrum?
– Det varierar stort och det beror väldigt mycket på hur fastighetsägarna har skött sitt ordinarie underhåll. Det kan gå 30 år och det händer ingenting men sen kan det gå ett år och det sjangserar väldigt mycket. Ett skyddsrum är en ganska enkel konstruktion, det är betongväggar, ståldörrar och det är väldigt lite utrustning i skyddsrummet så själva skyddsfunktionen kvarstår även om det skulle vara eftersatt i underhållet. Ofta är det små brister som behöver åtgärdas.
Hur säkerställs det att skyddsrummen håller rätt standard?
– Vi har skrivit in i lagen om skyddsrum att fastighetsägaren är ansvarig för underhållet av skyddsrummet över tid. När skyddsrummet byggdes så fick fastighetsägaren en summa pengar för framtida underhåll.
Hur ofta sker kontroller?
– Om vi går 15 år tillbaka i tiden har det varit ett lågt intresse för skyddsrummen. Det har kanske varit 1 000 till 2 000 tillsyner och kontroller årligen och har vi över 64 000 skyddsrum så tar det sina år. Därför har vi prioriterat vissa områden.
Anders Johannesson förklarar att i utredningen Skydd av civilbefolkningen under höjd beredskap pratar man om att gå igenom samtliga skyddsrum under en femårsperiod. Då rör det sig om cirka 13 000 kontroller per år.
Ligger ni i fas med besiktningarna?
– Efter förutsättningarna är vi väl ändå i fas, men det är klart att om vi ska titta på utredningen och försvarsberedningens förslag så är det högaktuellt att börja göra en storsatsning på alla skyddsrum, kontrollera och rusta de som behövs.
Kan det finnas obrukbara skyddsrum fast de finns på skyddsrumskartan?
– Ja, det dyker upp några sådana ibland. Vi har varit ute på kontroll och hela fastigheten har varit borta. Det kanske var 20 år sedan den revs och då när vi inte har varit ute på kontroll så har vi kanske inte heller fått uppgifter om att den är borta, men det är extremfall.
Hur ser du på det?
– Det är ett bekymmer, men eftersom vi inte har haft möjlighet att kontrollera samtliga under en kortare period så har vi inte en hundraprocentig bild heller.
Sedan kriget utbröt i Ukraina så har informationen ut till fastighetsägare ökat. Enligt enhetschefen har också fastighetsägarnas intresse för skyddsrummen också ökat.
– Väldigt många har ryckt upp sig och själva börjat inventera sina skyddsrum.
Finns det tillräckligt många skyddsrum sett till befolkningen?
– Det är svårt att svara på, men om vi tittar i Europa så har vi väldigt många skyddsrum per capita, vi ligger på plats nummer tre.
Först kommer Schweiz och sedan Finland.
– Vi har väldigt stor andel skyddsrum runt om i Sverige. När man byggde systemet så hade man inte som mål att det ska räcka åt alla, men det ska finnas bra täckning där man ansåg att behovet var störst.
Ett annat sätt att skydda civilbefolkningen är utrymning och på de orter det var möjligt var det huvudtesen, enligt Johannesson.
Behöver det byggas nya?
– Ja, de senaste 20 åren har städer förtätats. Det har byggts nya bostadsområden och är orten då i en sådan skyddsrumstätort som vi kallar det då saknas det ju skyddsrum enligt den analysen.
Är Sveriges skyddsrum tillräckligt rustade i händelse av ett krig?
– Ja, de håller världsklass.
MSB:s beredskapsbroschyr Om krisen eller kriget kommer fick alla hushåll hemskickad under 2018. Nu ska den uppdateras, men enligt Anders Johannesson finns det i dagsläget inget datum satt när det är klart. (Arkivbild)