"Det är inte så att pengarna är bortkastade"

Linda Frohm (M), regionråd i opposition, håller med om att fyra–fem vårdbesök per år på en servicepunkt är för lite verksamhet för pengarna. "Men det är alldeles för tidigt att säga att de inte behövs", säger hon.

"Det är för få vårdbesök, men med marknadsföring så tror jag att de skulle bli fler", säger Linda Frohm (M), regionråd i opposition om det låga besöksantalet på servicepunkterna i Slagnäs och Laisvall. (Arkivbild)

"Det är för få vårdbesök, men med marknadsföring så tror jag att de skulle bli fler", säger Linda Frohm (M), regionråd i opposition om det låga besöksantalet på servicepunkterna i Slagnäs och Laisvall. (Arkivbild)

Foto: Lars-Ola Marakatt

Pite älvdal2023-07-21 17:00

Det var den tidigare majoriteten med Sjukvårdspartiet, Moderaterna och Centern som införde servicepunkterna och vårdfilialerna i glesbygd.

Linda Frohm är nu djupt orolig för att det man byggt upp ska raseras innan det ens fått en chans att komma igång.

– Vi är jättekritiska, det var vi både när det här kom upp i hälso- och sjukvårdsnämnden och i regionstyrelsen. Översynen ställer vi oss bakom. Men jag har en oro för att det här är ett första steg i en centralisering, vi jobbade väldigt hårt under fyra år med att få ut vården så nära befolkningen som möjligt.

I december 2020 var det premiär för Region Norrbottens mobila servicepunkt i byarna Långträsk, Glommersträsk, Laisvall, Slagnäs och Moskosel. 

Hur ser du på att det bara varit fyra, fem vårdbesök per år i Slagnäs och Laisvall?

– Det är för lite verksamhet för pengarna, men det är alldeles för tidigt att säga att de inte behövs för det har gjorts alldeles för lite marknadsföring, säger Linda Frohm.

Hon uppger att planen var att ha medborgarsamtal för att prata om satsningarna, men då kom pandemin.

– Målgruppen är också en äldre befolkning som inte får information lika enkelt på nätet. Då måste man hitta andra sätt att nå dem, säger Linda Frohm som tror att besöken skulle bli fler om kunskapen blev bättre.

– Men sedan kommer det finnas servicepunkter som trots god kännedom om att de existerar ändå måste få ha ganska lågt antal besök, det tycker jag är försvarbart.

Hon menar att pengarna som betalats ut inte är bortkastade utan de har gått till hälsocentralernas verksamheter.

– Vi har en ansträngd ekonomi, men finansieringen under föregående år togs av nationella medel som var avsatta för att ställa om till en nära vård. Det kan man göra i år också.

Hon är mest kritisk till att regionen stängt möjligheten för fler ansökningar om att få öppna servicepunkter och filialer.

– Det är inte acceptabelt att stänga alla andra ute. Den nuvarande majoriteten har inte heller kommit med något eget förslag på vad de vill göra för att nå ut till befolkningen, det gör det ännu mera svårförståeligt.

Att det skulle vara svårt att kompetensförsörja verksamheterna ute i glesbygd håller hon inte med om.

– Om en hälsocentral inte tror sig kunna bemanna en filial eller servicepunkt, då ansöker de inte heller om att få starta en.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!